Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med heder fortsätta sin medling. Man kunde väl ännu
icke klart se följderna af en sådan situation; det talades
dock om, att ständerna ämnade återställa några af de
afsatta råden, och konungen besvor mösscheferna af
com-positionen att göra allt för rådens frikännande på
riddar-huset; han skulle eljest hafva svårt att tro på ärligheten
af deras afsigter.
Den 25 April företogs ärendet på riddarhuset. Det
blef en ren partibatalj. Deputationen hade, för att icke
drifva adeln öfver på rådets sida, ur anmärkningarne
alldeles uteslutit den, som i de ofrälse ledamöternas ögon
varit mest graverande, neraligen om ofrälse mäns
tillbaka-sättande vid upprättandet af förslaget till vice
presidentsplatsen i Åbo hofrätt. Frågan hade derigenom blifvit
befriad från allt, som kunde beröra ståndsfördomarne. Också
yttrade sig de få mössor, som togo ordet, för de felande
rådsherrarnes aflägsnande, såsom de tre andra stånden
redan beslntit. Väl talade Ridderstolpe och Essen i
allmänna ord om den bitterhet, styrelsens störtande alltid
framkallade. De hade 1769 uppträdt mot ett likartadt
steg från andra sidan. De ansågo väl rådsherrarne
brottsliga och funno svårt att bestämma grader mellan dem,
men allmänna välfärden kunde fordra att icke genom
allas aflägsnand’e göra brytningen för stark, och ständerna
behöfde ej för sina åtgärder göra redo. Men ingen
af dem uppställde något bestäindt medlingsförslag. De
mera hänsynslösa bland mösscheferna, såsom Frietzky
och Gyllensvahn, sade sig ej anse förseelserna så
oförsonliga, att de skulle hafva tvekat rösta för mildare utvägar
än allmän afsättning, ifall enighet dermed stått att vinna.
”Möjligen, sade den sistnämnde, var rådsherrarnes förnämsta
fel i den stora mängdens ögon just att de sökt sitt stöd
hos adeln; denna, angripen på alla håll, borde kanske
genom rådens uppoffrande söka frid med nationen”.
Till försvar för styrelsen kämpade hattarne enigt och
kraftfullt. Flere af dem inläto sig icke blott i vederläggning
af deputationens serskilda anklagelser; de visade äfven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
