- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
91

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stt deputationen, för att i befordringsfrågor kasta skugga på
rådet, hade emot lag och förordning uppställt ancienneteten
såsom befordringsgrundsats och, då den anklagat riksråden
för det de hänskjutit vissa riksdagsvals granskning till
stånden, förgätit, att de sista gången anklagats just för
motsatsen. Hvilka skiljaktiga meningar framkallade ej
de dunkla och otaliga befordringslagarne hos stånden sjelfva?
Hade ej borgareståndet 1769 mottagit så många outredda
klagomål öfver riksdagsval, att det måst nedlägga dem
oafgjorda? Hade ej både de och bönderna denna riksdag
erkänt de gamla valordningarnes otydlighet genom att
föreslå nya? Andra anklagelser rörde de ömkligaste mål.
1 konungens förtroende och sina samveten hade riksråden
de bästa vittnesbörd; adelns instämmande borde ej
saknas. Sekreta deputationen hade dessutom utan all
befogenhet föreslagit straffpåföljd; den egde blott att afgifva
sin berättelse, liksom andra deputationer; rådets
verksamhet borde bedömas i sitt sammanhang; om dessa förmenta
förseelser i småfrågor ansåges af stånden verkliga, och
riksråden dertore afsattes, så kunde hända, att ständerna
före riksdagens slut finge vitsorda, att de väl vårdat
landets stora intressen. Man visste dock, att de af
Frankrike utverkat innestående subsidiers betalning, af Ryssland
ett stort parti spanmål och lyckats upptaga det vid sista
riksdag beslutade lån. Sådana förtjenster torde tynga
mera i vågskålen. Vigtigare än sekreta deputationens
anmärkningar vore justitie-deputationens. Den hade
klandrat styrelsen för det den bestraffat författaren till
”Upplysning för svenska folket”, hvilken föraktligen talat om
Adolf Fredrik och de högsta i samhället och i
sammanhang dermed framställt Brutus och Cassius såsom
mönster af fribetshjeltar; deputationen hade användt flera ark
och citater ur många författare för att bevisa, det
Brutus var bättre än Cmsar. Men frågan vore, huruvida
au-torn haft rätt att uppmana Svenskarne att följa Bruti
exempel. Rådet hade i likhet med halfva hofrätten ansett
detta brottsligt. Att justitie-deputationen nu ansåg detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free