Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Om ett sådant statsskick gäller det obestridligen i
högre grad än om något annat, att lagens bokstaf mindre
förtjenar betraktas än dess tillämpning. Det har då sin
grund i förhållandena sjelfva, att styrelsens magtområde är
desto mindre noggrannt utstucket, ju längre vi tränga
tillbaka i det tidehvarf, som här sysselsätter oss. Den nya
konungamagten, en folkresnings barn, måste länge bära
godtyckets drag. Folket, som, vändt vid unionstidens
sjelfsvåld, var ömtåligt för all laglig inskränkning derutaf,
fördrog dock i hvarje serskildt fall en duglig konungs
magt-språk. Emellertid vann konungamagten alltmera laglig helgd;
tidehvarfvet blef äfven för Sverige ett centralisationens
tidehvarf. Statsmagten växte för hvarje dag, fast vidsträckta
områden länge lågo af densamma oberörda. För hvarje
dag gingo allt större skatter genom styrelsens händer, fast
ännu länge många statens behof måste fyllas omedelbart
genom enskildes frivilliga uppoffringar. För hvarje dag
upprättades allt talrikare trupper till kronans tjenst, fast
ännu länge undersåtarne ofta på egen hand måste gripa
till vapen för fosterbygdens försvar. Centralmagtens
inflytande gjorde sig efterhand öfverallt gällande. Det var
likväl icke blott undersåtarnes offer till det allmänna, hvilka
länge voro i mycket högre grad än sedermera beroende af
den goda viljan — ett förhållande, hvarigenom allmänna
välfärden mera än i sednare dagar syntes bero på sedernas
förträfflighet. Äfven regenten kände intet annat tvång än
fosterlandskärlekens till offer af sitt godtycke. För att
folket skulle kunnat vara en statsmagt i våra dagars
mening, hade det behöft lagligen bestämda former för sin
verksamhet. Men hvad finna vi? Till en början under
Gustaf Wasas ledning rådet beslutande för ständerna eller
ett af de högsta stånden för de öfriga — sedermera af
Carl IX ständerna använda emot rådet. Äfven sedan den
store Gustaf Adolf utfärdat Sveriges första riksdagsordning,
säkerhet, uppkomst och tarf vore nödigt att förändras att sådant allt måtte
ske och företagas med riksens råds råde och ständernas vetenskap och
samtycke". Stjernman; 1. c. 395, 1222. Om betydelsen af ordet "samtycke"
se sid. 5 not. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
