Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
tystnad, hvilka vid riksdagen gifvit sig luft, men rörde sig
i hemlighet ej mindre verksamma hos de missnöjde.
Allmogen återvände till rörande trohet mot konungen, så snart
denne kort härefter återkommit till sina stater4).
Carl XII, sedan han, för fjerde gången dårad af
turkiska halfmånens vexlingar, slutligen funnit, att af Porten
intet var att hoppas, fattade snabbt beslutet att erkänna
August för konung i Pohlen, såframt denne mot
landvinningar åt ryska sidan vore villig att bidraga till
förverkligande af Carls ännu ej öfvergifna plan, att med Pohlen
till krigsbasis arbeta på sprängandet af Rysslands välde 5).
Vid denna tid, då Carl ilade åter till sina länder, var doek
Sveriges magt alltför underlägsen, för att August skulle
hafva inlåtit sig i något förbund med detsamma. Efter
ännu ett år hade Sverige förlorat sitt sista transbaltiska
fäste. Men för att Carl skulle förmå sig till fred,
fordrades, att han inför sig sjelf skulle erkänna, att hans
strid varit förgäfves, att Sveriges herskaretid vore ute,
att tiden nu vore kommen för den ene stenens fall efter
den andra ur det så nära färdiga hvalfvet — väldet öfver
Östersjön. Heldre ville Carl XII gå under i en förtviflad
kamp. Det var nu Görtz erbjöd till hans tjénst alla
finance-konstens hjelpmedel för att ännu en tid fullfölja kriget.
De framfarna krigarestyrelserna i Sverige hade afyttrat
kronans gods, så att säga angripit dess capital och ändå
derutöfver måst göra skuld. Görtz bibehöll kronans capital,
men tog genom de mest vexlande tvångsåtgerder
under-såtarnes egendom till lån. Carl kom åter i spetsen för en
fruktansvärd styrka. Ministern, som väl förstod, att krig
mot alla fienderna var outhärdligt och att fred med ingen
stode utan eftergift att vinna, sökte genom skickliga
underhandlingar att för de afträdelser, som skulle göras till
en af fienderna, förvärfva dennes hjelp att vinna ersättning
*) Bovallius; Berättelse om Riksdagen i Stockholm 1713—1714, tryckt i Sv.
Ak:s Handl. XXII. De ofvan antagna skälen lor riksdagens afbrytande
iiro först framstälde af C. G. Malmström; Sv:s Politiska Hist. 1718
1772. I. sidd. 10, 13 ff. Franska amb:s berättelser, citerade af Fryxell;
Berättelser, XXV. 239.
5I Carlson; Om Fredsnnderh., sidd. 52 f., 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
