Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
af en annan. Underhandlingarne ledo dock af samma lyte,
som mynttecknen och obligationerna; for att gälla, hvad de
åsyftade, skulle de varit proportionerade till den materiella
grund, hvarpå de borde stödja sig. Görtz har både i
finan-cer och politik måst operera utan ett sådant stöd.
Emellertid voro de samtidiga underhandlingarne om separatfred
med Georg i England och med Peter i Ryssland förträffligt
svarande mot den omnämnda planen. Förbundet med
Ryssland synes mest hafva behagat Görtz6); det var ock i sina
äfventyrliga detaljer mest öfverensstämmande med hans
äfventyrliga plan att på ett nytt område vinna en ny magt,
motsvarande den gamla, som måste gifvas till spillo. Carls
ansträngningar mot Norge inneburo mot hans vilja, att
Sverige i vester hade att söka området för sin nya magt,
sedan de östliga besittningarne ohjelpligen gått förlorade.
Och likväl — då slutligen alla tillgångar voro så uttömda,
att Görtz anmälte, det utan fred med någon bland fienderna
skulle allt af modlöshet afstanna, så syntes Carl ännu
mindre benägen för uppoffringar till Peter än till Georg7).
Sådan var ställningen, då Carl XII föll.
Innan vi alldeles taga blicken från det Carolinska
Sverige, så samla vi ännu några drag från Carl XII:s sednare
år. Då han återvändt från Turkiet, hade han ej dolt sitt
misstroende mot de högre embetsmännen och snart till sin
enrådande minister gjort den man, hvilken visade honom
utsigten att i det yttersta få kämpa för svenska väldets
upprätthållande. Görtz, hvars inflytande till en del berodde
på de svenskes aflägsnande, har helt visst underblåst
misstroendet mot dem. Han brukade säga, att i brist på folk
af erforderlig skicklighet borde man söka dem, som
åtminstone hade god vilja. Snart fingo ock en hop nya af Görtz
■beroende embetsverk och tjenstemän ledningen af de vig-
6) Görtz till K. Carl: "Framförallt göres en monarks namn evigt och
oförgätligt, om han är i stånd att i den del af verlden, der han regerar, för-
ändra grundförfattningen och det allmänna systemet . . . vingarne stäckas
på den ene, en annan tillägges mera magt och anseende, den tredje sättes
emellan tvenne eldar . . . Eders M:t har tillfälle att äfvenledes stadga sin
magt och att . . . föreviga sitt namn . . . genom det nordiska systemets
förändring". Bihang till Kiksdagen i Stockholm 1719, sid. 139. Jfr 181.
Carlson; Om Fredsunderhandl. sidd. 117, 143—164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
