Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
tigaste ärenden, hvilka undandrogos de gamla lagliga
myndigheterna. Dessa, från hvilka mycket motstånd mot
Görtzens styrelse utgick, fingo dock till Sveriges lycka
fortfarande bestå, så att efter konungens fall förvaltningen
kunde återtaga sin gamla gång. Genom allt detta hade
dock konungen ådragit sig tjenstestatens hjertliga hat,
liksom de förmögna i landet blifvit förbittrade genom
konungens nya beskattningssätt och våldsamma financiella
åt-gerder. Men det kan icke vara något tvifvel underkastadt,
att alla dessa åtgerder åsyftade att så litet som möjligt
betunga massan af folket. Redan konungens nya
beskattningssätt fördelade bördorna på ett långt rättvisare sätt, än
som skett under den af adeln bevakade konungamagt, som
föregått enväldet. Detta bör ock hafvas i minne, då domen
fälles öfver den Carolinska despotismen. Alla de jernhårda
tilltag, hvilka Görtz brukade försvara genom att jemföra
riket med en belägrad fästning, voro beräknade att hindra
den välmående från att inlägga förråd, under det den
fattige komme att förgås af brist. Sjelfva mynttecknen lände,
så länge de blefvo gällande, allmogen till fördel. Slutligen
kan man i en förordning om sjette penningens erläggande
af alla redbara medel — hvilken väl aldrig kom att tillämpas,
men såsom utfärdad tio dagar fore konungens död tillhör en
tid, då nöden och den våldsamma beskattningen hunnit sin
höjd — läsa följande bestämmelse: "ytterligare varder
allmogen och gemene man från denna afgift befriad, men den
kommer att erläggas af alla andra ståndspersoner, både af
Krigs- och Civil-betjente, Ridderskap och Adel samt
Borgerskapet" 8).
Det saknas ej heller antydningar, att allmogens lott
under dessa pröfningens år varit dräglig9). Men ehuru den
*) Bihang till Riksd. 1719, sidd. 40, 42, 56, 63, 96, 101, 123.
9) Skand. Ilandl. II. 142. (Öfv. Carlberg): "Här stannar jag litet och kan
intet undgå såsom något besynnerligt för framtiden att minnas, det man
såg 1718 Skånska bönder i Strömstad vid godt mod, glada och nöjde, fast
de med mycket besvär hade landsvägen på axel med egna hästar kört
spannmål från deras bygd till magasinerna i Strömstad, som måste ske för
den osäkerhet man hade att passera sjön". Sedan B. v. Beskows arbete
om Karl den Tolfte, efter författandet af denna uppsats, utkommit med
sina vigtiga anmärkningar om tillståndet i Sverige vid Konungens död,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
