Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
stöd af kronan, synas stå sig bäst i denna kris, hvilket
utan tvifvel beror derpå, att de hafva grundat sina företag
på egna krafter och icke varit nödsafrardVatt föra ett
kostbart lif–-. Ständerna skoiå" finna dec uppenbara
omöjligheten att upprätthålla en sak," fi Vilken: ont ätlig a freo
ning8ummor, ansenliga privilegier och tjugufem års trägna
omsorger icke kunnat bringa i ett blomstrande tillstånd" 7).
De ofvan framställda hushållsgrundsatserna kunna ej
härledas ur Sveriges då gällande författning; de voro
gemensamma för alla kraftfulla regeringar den tiden: Fredrik
den Andre lät plantera vin vid stränderna af Spree och odla
mullbär i Pommern och fick, äfven han, erfara, att man icke
med reglementen skapar handel och industri. Men på
författningen och den derifrån stammande partidelningen berodde
det, att hattarne icke utan att bryta sitt programm och
svika sina anhängare kunde stanna på den en gång
beträdda vägen, och på partisinne berodde det, att mössorna,
då de skulle afhjelpa sina störtade motståndares fel, icke
med all foglighet sökte mildra förändringens olägenheter;
icke blott inställde de bankens utlåning och började
indrifva dess fordringar, de kullstörtade i sin hämnd förtyner,
hvilka hattarnes nåd grundlagt, och tillfogade dermed
Sveriges credit en kännbar skada s). De yngre mössornas
ekonomiska grundsatser voro i allmänhet lit an tvifvel sunda.
De ansågo, att industrien, som i Sverige först kunde skjuta
rötter, sedan landtbruket utvecklat sig, borde kunna hjelpa
sig sjelf. Fastän de långtifrån följde denna grundsats, i
det de behöllo både höga tullsatser och importförbud, både
7) Danska legatious-secreteraren Johnn den 6 Juli 1763.
Manufactur-depii-tationeu anmärker i sitt betänkande den 29 Juli 1766: "att redan vid 1764:
års slut största delen af de då lefvande fabriker voro å privatoruin förlag
anlagde samt att om deras bestånd i längden kunde byggas fast tryggare
hopp uu å de öfriges". Nordencrautz; Tankar om Hemligheter o. s. v.
III. 153. Huru fabriker på många håll stodo still eller huru sig illa, se
Hårlemans resa 1748. II. 8, 40, 68 — och 1749, sidd. 39, 99, 101.
Skogman; 1. C. I. 55. Modce; 1. C. VII. 5114, 5167, 5170, 5420, 5619;
VIII. 7052, 7106.
8) Nordencrantz; Tankar om Hemligheter m. m. IV. Bilagorna sidd. 42, 44 f. —
Tankar oin Krig, I. 132. Tessin och Tessiniana, sid. 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
