Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Allmänna anmärkningar om den s. k. Frihetstidens statsskick - Ständernas deltagande i de utrikes ärendenas ledning. Sveriges accession till hannoverska alliancen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höide ständernas bifall, som den a^ulra, hvilken blef undertryckt,
deras hjelp för att sjelf en gång höjas till väldet. Ett sådant
hänskjutande af valet mellan två stridiga meningar från rådet
och till ständerna inträffade vid 1726 års riksdag. I stället för
att ständerna förut endast ofullkomligt begagnat sin rätt att
pröfva de förslag till förbund eller freder, som under
riksda-garne förekommit, så drogo de vid denna riksdag genom sitt
organ för de .utrikes ärendenas behandling, det secreta
utskottet, på en gång alla underhandlingar undan rådets händer
och detta sednare måste sedermera äfven mellan riksmötena
styra efter ständernas efterlemnade föreskrifter 6).
Sveriges utrikes statskonst stod vid en vändpunkt och
fordrar för att fattas åtminstone en hastig blick tillbaka.
Föga mera än ett år,’ sedan Englands krona år 1714 tillfallit
det hannoverska huset, hade hertigen af Orleans kommit till
väldet i Frankrike och dessa båda af gammalt fiendtliga
länder hade plötsligen slutit ett nära förbund till ömsesidigt
skydd för de styrandes enskilda fördelar. De planer,
Al-beroni för att smickra sitt herrskaps enskilda önskningar
hvälfde, hade gifvit detta förbund dess egentliga styrka; meu
samma statsmans planer hade också nödvändigt uppretat
Österrike, och nämnda trenne magter, jemte hvilka den holländska
republiken påräknades, hade derföre slutit ett förbund mot den
gemensamma fienden i söder på samma tid, som Sverige,
öf-verväldigadt af fiender, så väl hade behöft att mot en af
deltagarn e i denna quadruple-alliance finna hjelp hos någon af
de andre. Det var vid så olyckliga omständigheters
uppkomst, som Görtz kunnat fatta den äfventyrliga tanken, att
Sverige, förenande sig med den farligaste af sina fiender, skifile
vända sig mot de andra och dermed också mot
quadruple-alliancen, hvilken härutaf blott sammanknöts så mycket
fastare.— Och det var under samma olyckliga omständigheter, •)
•) Gustaf II Adolf hade försäkrat sig icke utan både råds och
ständers samtycke skola sluta fred eller förbund eller börja krig;
och dock slöt han både fred och förbund utan att ens sammankalla
ständerna; så litet bands han af de allmänna ordalagen i sin
konungaförsäkran. Man jemnföre dermed, huru § 7. 1720 års reg.-form
tolkades till förmån för ständernes magt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
