Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes stämplingar mot hornska styrelsen. Dennas fall. 1738 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de gamla svenska besittningarne voro återvunna; om Porten
lofvade fortsätta kriget, äfven om den finge fred med Österrike;
om den ville gifva Sverige tillräckliga subsidier; och när den ville
börja utbetalningen. Med dessa frågor afskickades maj. Sinclair
till Constantinopel och de båda svenskarne C. F. Höpken och
E. Carlsson, som vistades derstädes, utnämndes till envoyéer 9).
Förbund med Frankrike, som nödvändigt var det
vig-tigaste för secreta utskottets nya statskonst, uppsköts ännu
en tid, såsom det synes, med en viss afsigt. Anmärkningar
hade nemligen blifvit framställda mot styrelsens ledning af
de utländska angelägenheterna sedan sista riksdagen. Hade
ej, anmärktes det, ständerna, då de år 1734 sammanträdde,
funnit styrelsen benägen att lemna hjelptroppar till
befordrande af franska planerna i Pohlen? Hade ej ständerna,
ledda af sådana styrelsens åsigter, lemnat efter sig
föreskrifter för framtiden, syftande till ”Frankrikes vänskap,
Sta-nislai bästa och Rysslands förnedring?” Var det ej samma
rådsherrar, hvilka sedan i det längsta med invändningar
uppskjutit ett af ständerna anbefalldt franskt förbund, som skulle
ha gifvit Sverige subsidier utan äfventyr, och hvilka slutligen
omintetgjort detta förbund och dermed Stanislai utsigter
genom förnyandet af alliancen med Ryssland? Hade ej både
råd och ständer förut ansett, att denna förnyelse borde
undvikas, på det Sverige icke deraf måtte hindras att deltaga i
Frankrikes planer, och skulle ej följderna af denna olyckliga
förnyelse blifva, att Ryssland ännu under de 12 följande åren,
för hvilka tractaten utsträckts, blefve försäkradt om den
fredliga besittningen af dessa landskap, till hvilkas återeröfrande
alla Sveriges åtgerder borde syfta? Och sedan den redan
slutna conventionen med Frankrike blifvit omintetgjord, hade
väl styrelsen beredvilligt omfattat den benägenhet till nya
underhandlingar, som Frankrike ådagalaggt* *)?
fl) K. M:s secr. proprr 1731-34^-38. Secr. Utsk. till K. M:t d. 19 Julii,
21 Ocfc., 2 Dec. 1734, 16, 21 Junii och lOAug. 1738. Den ofvannämnda
Carlsson adlades först d. 19 Sept. 1743, då han antog namnet Carleson..
*) ”Anmärkningar öfver hvad som uti rådet sedan sista riksdagen
förelupit angående det Frantzöske allianceverket” ■— d. 17 Oct. 1738
— ”angående defensive alliancens förnyande med Ryssland” — d. 3
Nov. 1738 — samt ”öfrige Remarquer, huruvida Riksens Ständers sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
