Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands stridskrafter. Gen. Cronstedt. Svenska tropparnes öfverkomst, förläggande, underhåll o. s. v. - Beslut att söka andra bundsförvandter i Portens ställe. Tessins uppmuntringar och råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synnerhet som de med sin ringa aflöning under den stora
dyrheten ej kunde förskaffa sig god och tillräcklig föda7).
Denna tropparnes farliga belägenhet kunde måhända
lika litet nu förutses, som den sedan kunde förebyggas; men
omöjligheten att stanna i ett halft krigstillstånd, ur hvilket
det ock vore farligt att återvända, insågs genast och upptog
styrelsens omsorger. Det var i förhoppning på Portens
hjelp, som Sverige skridit in uti sin nuvarande ställning
mot Ryssland och Portens fred med denna magt tvang
Sverige att söka en annan bundsförvandt för att kunna taga det
böljade steget ut. Under samma dagar, på hvilka styrelsen i
trots af omständigheternas förändring låtit tropparne afsegla
till Finland, hade den böljat se sig om efter en sådan
oumbärlig bundsförvandt; riksråden voro mangrannt
sammankallade och Gyllenborg sjelf föreställde nödvändigheten att
uttänka en ny plan och medel till dess utförande. Han
förde tankarne till hvar och en bland de magter, hvilkas
biträde till Sveriges planer någon gång varit föremål för en
förhoppning. Kring Danmarks, Preussens, Pohlens vinnande
vände sig rådslagen; och allt skulle man vinna genom
Frankrike, hvars nit för Sveriges bästa med så goda skäl kunde
betviflas och som nyligen till och med bedömt
troppsändnin-ffen till Finland såsom alldeles i otid företagen. Men
Frank-rikes vänskap utgjorde en gång för alla grunden för de
planer, ständerna vid sista riksdagen fastställt, och Sverige
’) Cronstedt till Kongl. Maj:t d. 11 Oct, och 20 Dec. 1739. Han
skrifver till Kongl. Maj:t d. 16 Febr. 1740: ”Det bör dock ej förtigas,
att denna nu här påstående starka vintern ej kan väl resisteras af
folk utan böxor eller åtminstone med tunna och utslitna. Stor Guds
nåd och lycka har det denna gången visst varit, att grannen ej
förorsakat någon rörelse i dessa trouper. Det är ock en stor Guds nåd,
att största delen af trouperna äro conserverade och skola med Guds
hjelp f& sin fulla föda till Maj månads slut* — och äfven till KongL
Maj:t d. 27 Febr.: ”Eljest bör jag icke underlåta att äfven härjemte
underdånigst berätta E. Kongl. Maj:t, att det härvarande (i
Fredriks-hamn) garnisonsmanskapet mest öfverallt äro ganska magra och utaf
slätt utseende, hvilket deraf berättas härröra, att de för härvarande
dyrhet å alla nödiga sofvelpersedlar icke skola kunna med sitt gage
utkomma.” Ännu dystrare skildrar Cronstedt garnisonernas tillstånd
uti bref till Kongl. Maj:t d. 3 Mars. Hvarje soldats gage var 2 */i Öre
S:mt om dagen. 32 ören gingo på en D:r och 3 D:r S:mt voro lika
med en R:dr Spec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
