Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planer på Danmarks och Preussens hjelp mot Ryssland, understödda af Frankrike. Palmstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rige5 6). — Sedan hane son fått Preuesene krona ljusnade
Sveriges utsigter något åt det hållet.
Men förbundet med Danmark var upptaget till långt
högre värde i de svenska krigsplanerna. Man trodde, att
Danmark gerna såge Rysslands magt försvagad, men det
kunde ej gerna se Sveriges ökad. Den enda utväg,
hvari-genom på en gång dess lust i det förra fallet kunde
tillfredsställas och dess farhåga i det sednare undanrödjas, vore
om Danmarks magt finge tillväxa i samma mån som
Sveriges. Om Danmarks belöning för bistånd i det tillämnade
kriget mot Ryssland rådslogs ej länge af svenska styrelsen;
Sparre sade sig väl hafva tänkt på "herrskapet Wismar/
men dels vore det alltför litet att bjuda, dels ville han
ej styrka till afträdandet af någon Sveriges verkliga
besittning. Hvad Danmark skulle vinna, borde med dess eget
biträde eröfras. Anspråken på Estland hade kunnat
af-trädas, om Sverige ej derigenom fått svårt att bibehålla
LifF-land, och detta sednare landskap blef derföre bestämdt till
det ifrågavarande ändamålet. Wrangel sade, att det väl
kunde vara värdt både Liffland och Estland att vinna
Danmarks biträde i det tiUämnade kriget och för framtiden
kunna påräkna det som en sjelfskrifven bundsförvandt i att
hålla Ryssen från Östersjön. Men genom att afstå från
anspråken på en så vigtig besittning som Liffiand trodde sig
svenska styrelsen tillräckligen ådagalägga, att dess sträfvanden
blott gingo ut på att vinna säkerhet mot Ryssland ö).
Men den vigt, som fastades vid Danmarks vänskap,
ådagalades ytterligare genom valet af efterträdare till det
5) Det cartel, hvilket såsom å la suite d*une alliance borde
ut-lofvas, skulle väl vara ömsesidigt, men fördelen ansågs komma att
stanna helt och hållet på Preussens sida, hvarifrfin talrika skaror af
soldater sökte en tillflykt i Pomern undan Fredrik Wilhelms
pressningar. Gyllenborg till Tessin d. 19 Nov. Tessin till Gyllenborg d.
91 l)pp 173Q
i Jan i7io • Utr. Rådspr. d. 2 Maj 1739; den ”ministerialiska” commis-
sionens öfverläggningar i mindre rådssalen d. 15 och 17 Nov. 1739.
Rudenschölds Autobiographic.
6) Ministeriella commissionens öfverläggningar d. 15 och 17 Nov.
Gyllenborg till Tessin d. 19 Nov. 1739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>