Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planer på Danmarks och Preussens hjelp mot Ryssland, understödda af Frankrike. Palmstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Köpenhamn återkallade svenska sändebudet,
Skuten-hjelm. Den underhandling, grefve Tessin vid sin resa
genom Köpenhamn inledt, hade fortsatts af franska
ambassa-deuren le Maire och i samråd med denne skulle Sveriges
ombud nu arbeta. Man ville derföre skicka en Frankrike
serdeles behaglig person. Cancelli-collegium hade till den
lediga platsen endast i tredje och sista rummet kunnat
föreslå öfverste Nils Palmstjerna, men denne blef det oaktadt
af rådet enhälligt utsedd. Den hårda ofördragsamhet,
hvarmed Palmstjerna tillämpade det franska anhangets
grundsatser, framträder väl tydligast i en sednare tid, då han år 1746
inkommit i rådet; i blodsdomarne efter 1756 och i det
Pommerska krigets beslutande har han haft en afgörande röst.
Han tålde aldrig någon motsträfvighet från det undertryckta
partiets sida och var alltid färdig att med sin hämnd gå
utom lagens gränser, ty högre än lagen stod för honom
partiets interesse. Men var han den häftigaste bland hattarne,
så var han ock den förste ibland dem, hvars betydenhet
upphörde vid deras sjunkande välde 7). Hans åsigter voro dock
redan vid denna tid tillräckligen kända; född år 1696 hade
han vid universiteterna i Upsala och Lund inhemtat goda
kunskaper och två år före Carl XII:s död ingått i svensk
krigstjenst; men sedan 1725 hade han med obetydliga
af-brott tjenstgjort i franska hären, inom hvilken han blifvit
öfverste, hvarför han ännu uppbar lön, ehuru han på samma
gång var verklig ryttmästare vid Östgötha-ryttarne. År 1735
hade han fått uppdrag af svenska styrelsen att hemföra
ra-tificationen, som dock uteblef, på den i Stockholm slutna
subsidieconventionen och synes vid detta tillfälle hafva stått
i hemligt förstånd med franska regeringen; han var efter
7) Utr. Rådspr. d. 25 och 29 Oct. Skand. Handl. XDI. 311.
Utdrag af öfverläggningarne för Pomerska kriget, manuscript i
Thorsjö-archivet. Jfr. Geijer 1. c. sidd. 180 och 192. Då det &r 1741 klagades,
att man ej lagligen kunde gå så strängt, man ville, tillväga mot de
år 1739 afskedade mössråden, förklarade Palmstjerna: ”salus populi
suprema lex esto.” Secr. Utsk:s prot. d. 7 Aug. 1741. — I den
riktningen måste man beklagligen tolka hans valspråk: Norma
pa-triee salus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
