- Project Runeberg -  Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741-1743 / Häfte 1. Förberedande underhandlingar, rustningar och öfverläggningar intill riksdagens slut 1741 /
91

(1857-1860) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planer på Danmarks och Preussens hjelp mot Ryssland, understödda af Frankrike. Palmstjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tessin skulle rådslå med dess ministère; Rudenschöld och
Palmstjerna skulle blott understödja de underhandlingar, som
å Sveriges vägnar egentligen drefvos af franska
ambassa-deurer. Men Sverige hade också en förhoppning på
Frankrike omedelbarligen och den gällde penningar. Ständerna
hade hoppats på de franska subsidiernas utsträckande
öf-ver den i 1738 års förbund fastställda tiden (prplongation),
men Tessin hade uppskjutit att anhålla härom, emedan dels
Frankrikes tillgångar skulle nog mycket medtagas och dels
Sveriges behof minskas, så framt Frankrike genom
subsidier skaffade Sverige Danmarks biträde eller gåfve sådana
åt Hessen. Tessin hade derföre ej velat begära mera än
de redan aftalda subsidiernas förskjutande (anticipation);
härom hade han straxt efter belgradska freden fått Fleurys
uttryckliga löfte och uppskofvet med dettas verkställande
tillskref han en viss Frankrikes rädsla att uppmuntra
Sverige till vågsamma steg, innan det skaffat sig goda
bunds-fÖrvandter. Men * om cardinalen slutligen gaf efter för
Tes-sins påminnelser i detta afseende, vilseleddes han dock ej
af Tessins föregifvande, att Sverige visserligen hade mynt i
sma krigskassor, men önskade i det längsta behålla det
orubbadt7). Cardinalen ville ej frångå sin mening, att det
begärda förskottet vittnade om Sveriges brist på medel både
att tillrusta och att uthärda ett krig, och Tessin ansåg
derföre orådligt att framkomma med anhållan om det stora
understödet af 750*000 R:dr B:co redan för första årets
fälttåg, såframt cardinalen ej skulle afskräckas från vidare un-

démander, si je n’en ai point reçu. Grüners depeche d. %0 Sept.
1740 påstår, att Palmstjerna fått afslag på begäran om mynt till
ex-prèser under förevändning, att hans publica relationer ej innehöllo
annat, än hvad som kunde gå med posten. Man lärer ha vetat, att
det vigtigaste skrefs till Gyllenborg och ej communicerades rådet.

7 i Tessin till Gyllenborg d. 1739, d. den «/is

Jan. 1740. I det sistnämnda skrifves, att cardinalen frågat, om subs:s
anticipation genast behöfdes, och tillägges: ”som mig ej anstå ville
att göra rikets tillstånd alltför svagt och således dess (Fleurys)
fruktan för någon vidrig utgång så mycket större; ty svarade jag, att
man väl egde penningeförråd i våra krigskassor, men att man heldst
önskade hålla dem i det längsta orubbade” o. s, v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnsvery/1/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free