Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planer på Danmarks och Preussens hjelp mot Ryssland, understödda af Frankrike. Palmstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derhandling af fruktan, att hela krigslasten korarne att stanna
på Frankrike8). Sverige måste derföre låta sig nöja med
de gamla subsidiernas förskjutande, hvilket i slutet af
Januarii år 1740 tog sin början på det sättet, att sedermera
hvar tredje vecka den summan utbetalades, som eljest för
hvarje qvartal var fastställd. Tessin kunde väl i allmänna
ord förespegla svenska styrelsen Frankrikes välmenta nit,
inen hade alltid giltiga skäl till hands, hvarföre han alltjemt
uppsköt att yrka på subsidiernas förlängande: den pågående
utbetalningen af de gamla subsidierna kunde afbrytas, det
danska hofvets afgörande svar borde inväntas och i händelse
af krig borde man begära mera än de gamla subsidiernas
förlängande. Och Frankrike, som för tiden inskränkte sitt
understöd till de aftalade subsidiernas förskjutande,
lof-vade rundeligen att efter förmåga, heldst om det ej
tvun-ges taga Spaniens parti mot England, bistå Sverige, när
detta verkligen anfölle Ryssland, hvartill Frankrike dock
ingalunda ville styrka förr, än Danmark lofvat sitt
verksamma biträde 9).
Således berodde ej mindre enligt den franska styrelsens
omdöme än den svenskas hufvudsaken på underhandlingen
i Köpenhamn, hvilken vid början af år 1740 vunnit den
bästa liknelse till framgång. Då Tessin straxt efter sin
ankomst till Paris talat om det danska hofvets vid hans
vistelse i Köpenhamn yttrade vänlighet, hade cardinalen med
ifver omfattat tanken att förbinda de båda^ gamla nordiska
kronorna; han anmärkte, att om dessa haft anledning till
strid, då de fordom täflat om väldet i Östersjön, så vore
8) Tessin till Gyllenborg d. —1740 — anförer dessutom som
ett skäl hvarföre han ej ville begära 750,000 R:dr B:co ”2° att ej
blotta rikets tillstånd och såmedelst till äfventyrs minska Frankrikes
anseende (Sveriges anseende hos Fr.), i händelse att för denna
gången ej komme att skridas till verklighet.” Man finner af denna och
föregående not, huru träffande Geijers omdöme’(1. c. sid. 76) härom är,
hvilket så käckt blifvit förkastadt af andra (Vidräkn. och Ref. sid. 163).
9) Tessin till Gyllenborg d. j*5 F^‘, 1740. Den förste
anticipationen afsändes med Henn. Gyllenborg och Gr. Kalling från
Paris d. 25 Januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
