Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - (1741) Den s. k. secretissime beredningens börjande verksamhet. Underhandling med Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svaghet, som det möjligen komme att behöfva detsamma4 5).
Kejsar Carl VI hade nemligen aflidit och, ehuru Frankrike
bifallit den pragmatiska sanctionen om Maria Tberesias arfat
rätt till de österrikiska arflånderna, så var dock ovisst, om
Fleurys fredskärlek skulle kunna motstå bröderna Belleisle’s
parti, hvilka under förevändning att till det habsburgska
husets försvagande understödja Bayerns anspråk på Carl VLs
arf ville skaffa sig krigsära och magt. Grefve Tessin
biträdde dessa åsigter: tiden vore inne till befästande af
Frankrikes öfvervälde i Europa genom de tyska furstarnes
uppviglande mot habsburgska huset. Men om Frankrike
läte Maria Theresia i ro taga fadrens spira och hennes man
blifva kejsare, skulle allt återvända i sin gamla bana och
Österrike snart med England och Ryssland sluta en liga,
hvilken det framdeles skulle kosta mera blod och möda att
bryta, än att nu förekomma, då England var sysselsatt med
Spanien oéh Ryssland lätt kunde förlamas genom Portens
uppretande och Sveriges utrustande med penningar för att
kunna begagna sig af thronstridigheterna i Petersburgö).
Så uppmanade Tessin Frankrike att bryta freden, medan
Frankrike ännu afrådde Sverige från krig; det erkände
cza-rinnans frånfålle för Sveriges lycka, men styrkte detta att ej
genom angrepp drifva ryssarne till enighet, utan blott ställa
hären i god ordning på gränsen, under det underhandling
inleddes med något af de tre partierna, som före Birons fall
funnos i Ryssland. Af dessa hade Frankrike ansett
prinsessan Annas anhang minst lämpligt till Sveriges bundsförvandt,
alldenstund hennes man vore nära förbunden med Österrike
och helt och hållet tillgifven den nya ryska statskonsten;
Birons förbund förtjente mera att tänka på, men Elisabeths
”vore ostridigt det fördelaktigaste för Sverige”; hon skulle
gerna på hvad villkor som heldst bestiga thronen genom
andras bearbetande, blott hon sluppe bryderi. Fornryssarne
voro henne tillgifne, hvilka ifrigt längtade tillbaka inom gamla
4J Tessin till Gyllenborg den 28 No v. 1740.
5) Tessins reflexioner, af hvilka han till en del säger sig hafva
sig begagnat, hemsända i Dec. 1740. Jfr Schlosser; 1. c. sidd. 9—14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
