Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - (1741) Den s. k. secretissime beredningens börjande verksamhet. Underhandling med Frankrike - Underhandling med ryska prinsessan Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsen. Efter Birons fängslande återstod således blott
Elisabeths förbund att söka. Cardinalen fruktade ej, såsom
Chetardie, att lugnet genom hertigens fall vore återställdt,
ty den derigenom ådagalaggda oron i landet skulle väl ej
blidkas deraf, att främlingar alltjemnt förblefvo vid väldet;
snarare skulle väl Birons anhängare föröka Elisabeths parti 6).
Okunnig om Frankrikes råd hade Nolcken, som genast
efter Birons fall varit alldeles villrådig, småningom satt sig
i förbindelse med både Anna och Elisabeth, men serdeles
med den sednare, hvars anhang ständigt växte. Han hade
ej försummat att uppreta de förnäma ryssarne och
gardes-officerarne mot främlingarnes styrelse. Man fruktade, att czar
Iwans moder, som antagit namn af storfurstinna, ämnade låta
kröna sig för att i händelse af hans död före
myndighetsåldern öfverlemna thronen till sin man, som då skulle antaga
grekiska läran. Detta skulle befästa främmande-regeringen
i Ryssland och Elisabeths anhängare klagade öfver hennes
räddhåga att förekomma faran. Men då Nolcken närmat sig
hennes förtrogne, den franske läkaren Lestocq, afslöjade
denne sin herskarinnas missnöje öfver den vårdslöshet,
hvarmed hon behandlades af storfurstinnan. Hon ville väl k ej
genom otidiga utlåtelser sätta sin säkerhet på spel, men skulle
blifva den evigt tacksam, som befrämjade hennes rätt.
Skälet, hvarföre hon ej inlåtit sig med Nolcken, var en farhåga,
att unga hertigen af Holstein vore ett hinder för svenska
konungen att vara hennes sak gunstig, men Nolcken
försäkrade, att vänskapen för hennes fader gjorde konungen äfven
till hennes vän. Doctorn (så kallas Lestocq alltid i
depe-cherna) lofvade skaffa Nolcken ett enskildt företräde7).
6) Tessin till Gyllenborg d. 28 No v. och 5 Dec. 1740.
7) Nolcken till Gyllenborg d. 18, 21 och 28 Nov. 1740. Nolcken
hade funnit Estländare som varit i svensk tjenst välsinnade men hela
den yngre generationen af ”helt vidrigt sinnelag”, öfvertygad att
Ö-stersjöprovinserna, ånyo blifna svenska, skulle blottställas för
ständiga förhärjningar. — En af secretissimum justerad öfversigt af bref
-vexlingen mellan Nolcken och Gyllenborg (Dec. 1740—Junii 1741) ang.
underhandi. med Elisabeth. — Deputerade fattade Elisabeths uttryckta
fruktan i afseende på hert. af Holst. så, att de läto försäkra, att
Sve-rige ej skulle åtaga sig hans sak, såframt den ej kunde förenas med
hennes. Gyllenborg till Nolcken d. 22 Jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
