Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - (1742) Frankrikes medling reqvirerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas räcka handen till förlikning. Han skulle taga vägen
norr om Bottniska viken och hos Lewenhaupt invänta ett
af Chetardie möjligen utverkadt pass till Petersburg. Dit
ankommen skulle han bana väg till en fredsunderhandling
på gränsen; offentligen skulle han dock visa alla till
medlaren, under det han under hanföreställde minístrame, att
Sverige för sitt biträde vid främlingsväldets störtande borde
återfå säkerhet åt östern, hvilken saknades så länge
Petersburg med sin mägtiga flotta och talrika besättning vore
Rysslands hufvudstad; han skulle öfvertyga dem, att Sveriges
vänskap vore mera värd för Ryssland än de eröfrade
provinserna, hvilka blott indroge detsamma i de europeiska
striderna och bildade väg för nya seders inblandande i de gamle
rysk». Blott såsom af sig sjelf finge han, om enskildt
företräde hos Elizabeth förunnades, påminna om hennes stora
löften och om henftes fara af att drifva Sverige öfver på
Ivans sida. Ifall dessa föreställningar icke kunde göras
före resan till Moscau, skulle Nolcken följa hofvet dit; de
skulle blott framställas muntligen, men spordes håg att
prseliminariter afträda Wiborg och Kexholm* egde Nolcken
att genast hos Lewenhaupt hemta en för den händelsen
färdigliggande fullmagt7).
På underhandlingar satte man sålunda ännu ett
obegripligt hopp. Om hattarne än låtsade bereda sig på ett
allvarligt krig, har meningen dock egentligen varit att enligt
Lewenhaupts råd gifva underhandlingarne stöd genom stora
rustningar eller ”åtminstone bruit deraf”. Genom denna
antagna modiga uppsyn bedrogo hattarna mindre fienden än
hvarandra inbördes. Under det ännu underhandlingen
erbjöd lofvande utsigter, försäkrade generalen flera gånger
styrelsen att, om blott i tid flottan ankomme och arméen blefve
rekryterad, skulle Sverige ej behofvia -cederá en punkt af sina
anspråk. Styrelsen å sin sida lofvade generalen till
förstärkning en ansenlig styrka; först sent på våren fick Lewen-
7} Instruction för Nolcken d, 10 Fetor. 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
