Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vapenhvilans uppsägande. Häpnad i Fredrikshamn. Bristen och den förderfvade sinnesstämningen i hären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksdag och succession/ Utländska tidningar böljade
förtälja, att Ryssland stämplade att åstadkomma en revolution
i Sverige, på det sättet betalande detta i samma myht
tillbaka. Ryktena och ränkorna bland de i Fredrikshamn
församlade officerarne hade fått en mera bestämd medelpunkt,
sedan de fått veta, att den unge hertigen af Holstein, Oarl
Peter Ulrik, Hedvig Sophias sonson, efter Elisabeths
thron-bestigning och på hennes inbjudning skyndat i hemlighet
från Kiel d. 2 Januarii 1742 2).
Ändtligen visar ett bref från Fredrikshamn af d. 22
Februarii, till hvilken vådlig höjd oron då hunnit. Man
visste, att sista riksdagen vägrat hertigen af Holstein konglig
höghets-titel, och man satte nu tro till (fet ogrundade ryktet,
att han om sin afresa till Ryssland rådfrågat svenska
regeringen, men fått till svar, att han egde frihet begifva sig,
hvart han behagade. Det berättades, att Danmark erbjudit
sig att fånga upp honom på vägen, men att man i
Stockholm ej frågat derefter. I lägret vore hvarje officer
hertigens anhängare och försäkrade, att nästan hvarje hjerta i
Sverige hyste samma känslor. Det var derföre man ville
hafva en snar riksdag för att förklara hertigen för
thronföl-jare och genom honom få en god och pålitlig fred af hans
moster, czarinnan. Den nyligen så uppburne generalen hade
väckt allas missnöje genom att icke inlåta sig i de brottsliga
öfverläggningarne utan blott sträfva att lyckligen föra kriget
till slut. Man vårdade sig ej att dölja sina planer. Den
harm, som väckts af hertigens afresa till Ryssland, berodde
på den farhågan, att han skulle förmås omfatta Grekiska
trosbekännelsen och derigenom utestänga sig från Sveriges
thron. Mången rådde att, till förekommande af detta,
hvilket utmålades som den största olycka för fosterlandet,
underlätta hertigen om den goda vilja, som hos svenskarne
2) Chevalier Crespy till Amelot d. 13 Nov. 1741; Crespy till
Lanmary, utan datum. Se Malmström 1. c. sidd. 44 f. 46. Griiners
depecher d. 31 Julii, 4 Aug. 1741. Gyllenborg till Lewenhaupt d.
14 Jan., 5, 26 Februarii 1742. Utr. R&dspr. d. 8 Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
