Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vapenhvilans uppsägande. Häpnad i Fredrikshamn. Bristen och den förderfvade sinnesstämningen i hären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
och serdeles arméens officerare lefde for honom. Hvarje
stund var missnöjet färdigt att utbryta. — Måhända var
sjelfva detta bref, hvars onämnde författare dock säger sig
vara nästan den ende i Fredrikshamn, som ej slutit sig till
något parti, ämnadt att påskynda riksdagskallelse;
åtminstone finner brefskrifvaren det enda räddningsmedlet i ett
skyndsamt fredsslut. Emellertid var det i en så skildrad
sinnesstämning, som un dérrätt elsen om en stark fiendes antåg
slog ned 8).
Den 1 Mars om morgonen återkom capitaine Löfving —
en erfaren partigängare och ansedd spejäre, hvilken nu af
generalen varit utsänd — och berättade sig med egna ögon
hafva sett fiendens * colonner marchera genom Wiborg, så
att de främsta den föregående natten redan stått vidYxpaä.
Innan aftonen skulle förtrafven hinna till Willajocki.
Le-wénhaupt, betänkande såväl det invärtes tillståndet, som att
regementena omöjligen nog skyndsamt kunde hinna till
Fredrikshamn, samlade genast till krigsråd alla närvarande
generaler och regementschefer samt utskickade befallning till
de öfriga att så snart som möjligt infinna sig 3 4).
Öppet framlade generalen i krigsrådet de berättelser
om fiendens öfverlägsna styrka, som de föregående dagarne
medförts af resande från Petersburg, samt den sista af cap.
Löfving inbragta underrättelsen, hvaraf man kunde sluta, att
fienden möjligen redan om två dagar kunde stå utanför
Fredrikshamn, vid hvilken tid garnisonen — artilleristema
oräknade — möjligen skulle kunna vara förökad till 3,500
man. Af 15 närvarande röstade blott 3 för att, om angrepp
på fästningen ej kunde afstyras, försvara sig inom dess
vallar till sista man. Häremot invändes med skäl, att fienden
kunde undvika att storma fästningen, utan i stället instänga
den, tills de otillräckliga lifsmedlen vore förstörda, då man
finge gifva sig på nåd och onåd. Emellertid kunde fienden
3) Utr. Rådspr. d. 8 Mars.
4) Löfvings berättelse, uppsatt och bilaggd Lewenhaupts bref till
K. M:t d. 4 Mars. Action öfver Lewenh. sid. 244.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>