Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vapenhvilans uppsägande. Häpnad i Fredrikshamn. Bristen och den förderfvade sinnesstämningen i hären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sin öfvermagt detacbera en betydlig styrka att förstorade
antågande regementena, det ena efter det andra. Dessutom
fordrades för besättande af den sexkantiga fästningen, hvars
vallar* uppförde af sand, nedrasade vid minsta beröring,
åtminstone 6000 man, hvilka ock till sist från de
kringliggande höjderna kunde nedskjutas. Att öfvergifva
Fredriks-hämn, draga sig tillbaka och, sedan man förenat sig med
de antågande tropparne, sätta sig till motvärn vid
Kymene-elfven, ansågs af de flesta krigsrådets medlemmar långt bättre
än att söka försvara fästningen. Ingendera utvägen
hoppades man dock behöfva anlita. I hvartdera fallet, heter det,
vore Finland och hären förlorade. Det ser af uttrycken ut,
som om man rätt velat utmåla de fasor, som åtföljde båda
alternativerna, för att göra ett tredje förslag smakligt. Detta,
först framkastadt af öfv. lieut. Sparre och sedan utveckladt
af öfv. Lagercrantz, gick ut på att genom någon med
freds-propositioner utskickad och af generalen autoriserad man söka
hejda fienden och vinna tiden. Kan fienden ej förmås att
dröja, tilläde öfv. Lagercrantz, ”är min oförgripliga mening,
att alla de en mil häromkring liggande byar uppbrännas,
örlogsskeppen antändas, galerflottan med alla här liggande
transportskepp sänkes, det grofva artilleriet spränges,
fält-artilleriet förspännes, de härvarande troppar marchera och
landet ända intill Anjala bro brännes och ödelägges, staden
itändes och allt hvad här är ruineras.”
Generalen afslöt krigsrådet, förklarande det strida för
mycket mot hedrens lagar att skicka en svensk man att af
en anryckande fiende tigga dröjsmål. Lewénhaupt var dock
ej mannen att beslutsamt fasthålla sin åsigt, då förvirring
gripit nästan alla. Han bragtes att vackla af chevalier Crespy,
hvilken var nog förtrogen med de oroliga bland befälet och
å andra sidan fördes i ledband af den slugare Chetardies
smicker, från hvilken han ilat till hären, då stilleståndet
uppsades. I ett nytt sammanträde på eftermiddagen gick
generalen in på chefernas önskan äfven derutinnan, att
beskickningen anförtroddes öfv. Lagercrantz. Man lyckades ock,
fast med svårighet, öfvertala generalen att låta Lagercrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
