- Project Runeberg -  Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741-1743 / Häfte 2. Krigsrörelserna, successionsstrider, dalupproret och underhandlingar intill freden i Åbo /
58

(1857-1860) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. O. Lagercrantz; hans resa till Moscau och fängslande sedermera. Officerarnes uppstudsighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig med saken, visat Lagercrantz sitt hofs svåra förebråelser,
för det han öfvertalat Lewenhaupt till den tacite vapenhvila,
och dess hotelser, ifall han ej kunde reparera felet.
Che-tardie sades i förstone hafva förklarat sig numera icke vilja
taga det minsta steg utan uttrycklig befallning från Paris.
Åndtligen skulle han dock hafva sagt sig finna dels af hela
beskickningen dels af Crespys skildring af svenska bärens
belägenhet, att dennas hela välfärd berodde på att vinna tid,
och lofvat framföra Lagercrantz’s föreställning om, huru
Sverige blifvit af Ryssland sjelft genom Chetardie öfvertaladt
till vapenhvilan och slutit den på ambassadeurens försäkran
om Elisabeths goda afsigter, hvarföre den ej heller
annorlunda än genom ambassadeuren bort uppsägas och
åtminstone så pass länge före operationerna, att svenska tropparne
hunnit samlas ur de på god tro intagna vinterqvarteren.
Kejsarinnan skulle först hafva visat sig ej alldeles likgiltig
för dessa föreställningar, men ministörens långa tystnad hade
gjort Lagercrantz och Chetardie beredda på det svar, som
slutligen gifvits, att operationerna ej kunde afbrytas, men
underhandlingarne lika fullt fortgå. Under hand skulle hafva
gifvits att förstå, att man ansåg Lagercrantz, en man ofta
använd i de vigtigaste hemliga värf, hålla vigtigare förslag
tillbaka. Lagercrantz hade då låtit ambassadeuren för
mi-nistéren uppläsa en annan i beredskap hållen proposition af
vida betänkligare innehåll. I egenskap af general
Lewen-haupts utsände att med ambassadeuren-medlaren uttänka
medel till blodsutgjutelses förekommande, hade han nemligen
förklarat, att konungen hans herre vore redebogen att för ett
krig, hvilket han företagit lika mycket för kejsarinnans som
sina egna interessen, nu, sedan hon kommit till väldet, sätta
en gräns på de villkor, hvilka hon sjelf föreslagit (d. v. s.
utan afträdande af land). Konungen vore nemligen
öfver-tygad, att Kejsarinnan skulle under fredshandeln tillskynda

uppgifter, men i intet väsendtligt, fr&n den tryckta texten, för
hvil-ken conceptet, som sedan blifvit ändradt, legat till grund. Den
berättelse, Lagercrantz redan den 21 Mars afgaf till Lewenhaupt, strider i
ingen hufvudpunkt mot försvarsskriften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnsvery/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free