Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinterqvarter. Krigsrörelserna i Carelen; C. J. Stjernstedt. Czarinnans manifest om Finlands sjelfständighet; svenska styrelsens svar - Rådplägning om ständernas sammankallande. Förhållandet till främmande magter. Frankrikes tanke om riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litade på dess bedrägliga löften. Krigets rättvisa sades
vidare vara tillräckligt bevisad vid dess förklarande, hvarom
ständerna påstodos hafva varit eniga. Genom vapenhvilan
hade K. M:ts, icke Elisabeths, fredskärlek ådagalaggts; på
hennes vackra löften vid dess ingående hade ingen verkan
följt. Men till slut uttryckte K. M:t sitt hopp att, så. snart
årstiden medgåfve svenska styrkans införande öfver gränsen,
hvarigenom czarinnans blodiga hotelser blefve till intet —,
skulle svenskar och finnar med gammal enighet och
mandom upprätta en gränsmur af ryskt område mot alla
våldsamheter 8).
Genom förespeglingar var dock denna gränsmur ej
vunnen. Frankrike, som vid medlingen ej ens vågat omtala
Sveriges anspråk på dess gamla besittningars återfående,
hade just nu begärt veta, huru mycket det af sina
”pretentioner kuride retranchera”. Nästan alla rådsherrarne voro
öfverens, att deras händer voro bundna af ständernas
efter-lemnade vilja. Frankrike skulle derföre underrättas, att
rådet omöjligen kunde sätta villkoren lägre än de, hvilka i
bi-hanget N:o 3 voro uppställda. Kunde Sveriges säkerhet
vinnas på annat sätt, egde medlaren såsom af sig sjelf föreslå
detta och det skulle tagas i öfvervägande. Emellertid måste
kriget fortsättas, hvartill man väntade penninghjelp af
Frankrike. Sådant bestämdes d. 26 April svaret till medlaren.
Då det emellertid var lika omöjligt att med krig ’uppfylla
sista riksdagens afsigter, som det var tillåtet att frångå dem,
visade sig en ny riksdag oundgänglig. Carl Gyllenborg,
liksom Lewenhaupt, fruktade dock, att en sådan med alla
sina utsigter till den politiska kosans ändrande skulle
alldeles förlama kriget, samt att den för partiet vore vådlig, då
så mycket adel låge i fält. Han hade derföre sökt
förekomma riksdag genom att öfvertala rådet att låta Chetardie
förstå, det Sverige till sist skulle låta sig nöja med Kexholms 3
3) R&dspr. d. 19, 21, 26 April. Gyllenborg till Nolcken d. 27
April, 4 Maj. Konungens af Sverige manifest till svar p& ryska
hof-vets, Stockholm d. 27 April. Rousset; 1. c. XVI. 502 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
