Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådplägning om ständernas sammankallande. Förhållandet till främmande magter. Frankrikes tanke om riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Wiborgs återfående, ifall han såsom sin konungs eget
förslag ville framställa detta i Petersburg. Man skulle icke
vara bunden härtill i händelse af vapenlycka och i motgång
vore det fördelaktigt att hafva underhandlingar i gång och
måhända vissa fördelar beviljade, till dess man omsider måste
samla ständerna för att komma ur spelet. Johan Gyllenborg,
cancelli-præsidentens broder, som under sista riksdagen
blif-vit från öfverstelieutenant upphöjd till riksråd, var den ende
som härmed instämde. Men då riksråden Gyllenborg
med-gifvit, att ständernas vilja ej kunde uppfyllas, var det en
motsägelse af dem att mena, det omständigheterna icke så
mycket förändrats sedan ständernas skiljsmessa, att man egde
förbise dessas’ anhållan att blott i nödfall få urtima riksdag 4 5).
Detta kom sig deraf, att Carl Gyllenborgs blick
hufvudsak-ligen var fästad vid de utländska förhållandenas skenbart
oförändrade tillstånd.
Man hade, för exempel, vid krigets utbrott icke varit
alldeles säker, att icke Danmark, som under ett halft hot
af-rådt kriget, skulle förklara sig skyldigt att skicka Ryssland
hjelp, ehuru Sverige kraftfullt yttrade sig till Danmarks
fördel vid en dess tvist med Holland om fisket i Nordsjön.
Secreta utskottet hade derföre ifrigt påskyndat Palmstjernas
afsändande till Köpenhamn för att förmå Danmark till
stillasittande eller ännu heldre till hjelpsändning enligt
defensiv-alliancen med Sverige af 1734, möjligen till och med till
deltagande med hela sin magt i kriget. Vinsten af Liffland
med den indrägtiga Rigatullen skulle till den ändan
detsamma förespeglas Ä). Efter nederlaget vid Willmanstrand hade
man blifvit dubbelt mån om Danmarks vänskap, men detta
visade en tid en köld, som förhindrade den svenske
underhandlaren att komma fram med sina anbud, och talade i
Paris om sina hjelpförbindelser till Ryssland, hvilket tal dock
tystnade för Frankrikes allvarliga föreställningar. Palmstjerna
4) Rådspr. d. 19, 26 April. Jfr Gyllenborg till Tessin d. 27Nov.
1741.
5) Secr. Utsk:s Prot. d. 25 Julii, 4, 6 Aug. 1741. — S. U. till K.
M:t d. 11, 12 Aug. — Instruction för öfv. Nils Palmstjerna d. 14 Aug.
1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
