Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådplägning om ständernas sammankallande. Förhållandet till främmande magter. Frankrikes tanke om riksdag - Krigsmagten och landets tillstånd. Dalrekryternas tumult. Riksdagskallelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nehålla med sitt understöd, om Sverige i stället för att med
kraft återupprätta sitt gamla anseende fortfor med sin
overksamhet och genom ständernas samlande satte den hittills
följda politiken på spel. Svaret blef då, att styrelsen, om
den tvunges till riksdagskallelse, skulle utfärda den i akt
och mening att med mera eftertryck kunna fullfölja det
började verket. — Endast Åkerhjelm beklagade, att en
främmande magt skulle blanda sig i en så alldeles inre
angelägenhet 4).
Den 29 April erhöll rådet del af Chetardies bref till
Lan-mary, beklagande, det alla hans förhoppningar att kunna
bemedla en dräglig fred krossats mot Rysslands vägran att
göra ens den ringaste uppoffring, och d. 10 Maj fick V. d.
Pahlen företräde och afslöjade härens vanmagt till hvarje
angreppsrörelse. Alla hästar till artilleriets och trossens
framförande saknades, hvilken brist omöjligen kunde afhjelpas
genom Lewenhaupts åtgerd att för kronans behof qvarhålla
alla kustfartyg. Generalen gjorde nu räkning på en
diversion af 12 å 13000 man på Revalska sidan, hvilken
styrelsen visserligen förespeglat honom, men — efter hvad nu
upplystes — blott för att göra intryck på fienden, och
hvilken den nu ej mägtade verkställa. Högljudt utbrast
missnöjet i rådet, eller snarare bemödandet att kasta skulden på
generalen. Aldrig hade en svensk konung anfört en
vackrare här an den, som förra året utrustats mot Ryssland;
generalen hade ock nyligen lofvat, att, om rekryter och Hotta
i tid ankomme, genomdrifva Sveriges rättmätiga anspråk;
han borde nu bestämma, hvad han trodde sig kunna uträtta;
med ett försvarskrig vore riket ej hulpet ofch ständernas
4) Gyllenborg till Tessin d. 18 Dec. 1741, B Jan. — till
Lewen-haupt d. 4 Febr. 1742. Tessin till Gyllenborg d. 12, 16 Oct., 13 Nov.
1741, d. 19, 26 Mars, 2 April. Råds pr. d. 14, 29 Januarii, 3 Febr.,
19, 23, 26 April. Den i Nov. 1741 betalade millionen livrés utgick
blott med 178,331 R. Hamb. B:co i st. f. 200,000, som Sverige beräknat.
Enl. rådets heml. prot. d. 18 Febr. hade bankofullmägtige för
uppseendes undvikande inbjudits till middag hos Åkerhjelm och der
till-sports om lån till kronan, men afslagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
