Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådplägning om ständernas sammankallande. Förhållandet till främmande magter. Frankrikes tanke om riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna närmare kännedom isynnerhet om härens
sinnesstämning, som väckte mycket bekymmer 8).
En omständighet, som visst icke ökade Gyllenborgs lust
för riksdag, var att Frankrike af kallelsen kunde döma, att
Sverige af misströstan ville draga sig ur spelet; man
be-höfde dock Frankrikes vänskap och — penningar. Denna
magt hade i Constantinopel, i Berlin, i Köpenhamn sökt
ingjuta fiendskap mot Ryssland, till sist med subsidier
förbundit Danmark till stillasittande. Den hade före förfallodagen
betalat 1741 års sista subsidiemillion, liksom den första, och
då Tessin efter Elisabeths revolution på befallning förklarat,
att framförallt penningar fordrades, om Sverige skulle kunna
draga nytta af tillfället, hade Frankrike i Januarii varit
färdigt med försträckning af 1742 års första million, ehuru det
då funne mera liknelse till fred än krig. Nu hade det —
oaktadt Rysslands försök att uppväcka dess kallsinnighet
mot Sverige — utlofvat den andra millionen redan till Maj
samt erbjudit sin borgen, ifall Sverige i Hamburg eller
Danzig kunde få låna två milloner livrés, hvilka sedan kunde
betalas med 1743 års subsidier. Man hoppades dock ännu
att inom kort få anticipjera äfven dem. Desse utsigter ville
man genom en riksdagskallelse så mycket mindre äfven tyra,
som rådet förgäfves sökt att — enligt ständernas beslut och
på deras 11 egen kraftiga garanti” — få låna utrikes och alldeles
inga andra utvägar funnos, sedan banken redan tidigt på en
i största hemlighet gjord förfrågan lemnat det besked, att
den omöjligen kunde lemna någon ytterligare försträckning,
heldst den inom 12 månader bistått K. M:t med 28 Tunnor
guld S:mt. Man hade längesedan beslutat underrätta
Le-wenhaupt, att penningbrist längre fram på sommaren hotade,
såframt hären skulle födas på svenskt område. Under allt
detta kunde det ej vara likgiltigt för Gyllenborg, när
Lan-mary till sist öppet uttalade sin oro för ryktet om riksdag,
anseende den i sakernas dåvarande läge vådlig för
vänskapen med hans konung, och lät förstå, att denne tvunges in- 3
3) Utr. Rådspr. d. 19, 23, 26 April, jemte bilagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
