Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen. Talmans- och Utskottsval. Försvarsanstalter. Bristen på främmandes hjelp. Frågan om engelsk medling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■delen af manskapet blifvit väderdrifven till Hémösand och
748 hästar, så många som lefde qvar, stannat i rysk vård
tillsvidare. Snart satte han sig och sin tropp så pass i stånd,
att han kunde tänka på Torneånejdens försvar. Då han
misstänkte ryssarnes afsigt vara att behålla de svenska
hä-starae, gjorde han härifrån i slutet af November ett
öfver-rumplande anfall på den af 350 kosacker, kalmucker och
hussarer bestående posteringen i Kemi. 50 man föllo på
ryska och 12 på svenska sidan, men af de svenska hästarne
funnos ej flera än 27; 40 eller 50 kosackhästar togos dock
dessutom. Efter detta drogo sig ryssarne tillbaka till Uleå,
hvarest dé ängsligt voro på sin vakt. Deras styrka i norra
Finland har detta år varit ytterst obetydlig, men den
inbrytande vintren och bristen vid Freudenfeldts lilla tropp voro
skäl nog till alla fiendtligheters inställande2).
Under ett så klent försvarstillstånd var till olyckornas
rågande på Sveriges hittillsvarande bundsförvandter föga stat
att göra. Porten hade visserligen som en början på subsidier
till Sverige i Julii lemnat 500 pungar i franska
ambassadeu-rens i Constantinopel händer, men på verklig hjelp var så
mycket mindre att hoppas, som Turkiet befarade ett anfall från
Persien. Åkerhjelm varnade att sätta Portens vänskap på spel
genom att söka dölja Sveriges egentliga belägenhet; han rådde
att genom Portens redan påbegynta medling i Moscau söka
vinna en hederlig fred. Spände Ryssland då bågen för högt,
borde Turkiet af försvarsförbundet bindas att bistå Sverige. —
Hoppet på en pohlsk confoederation mot Ryssland hade
alldeles gått i qvaf och Frankrike var med sina egna
angelägenheter sysselsatt3).
En sådan belägenhet sänkte den hittills utöfvade
statskonsten i vanpris. Redan vid retraitemas böljan hade riksrrt
Utr. Rådsprot. d. 17, 19 Julii. Griiners depecher d. 18 Junii,
24 Sep t., 8 Oct. Hauch till Numsen d. 23 Ocfc., 2 No v. —
Freuden-feldt till K. M:t d. 25, 26 Oct., 16, 24, 27 Nov. 14 Dec.: Ryssarne öro
sedan den ”lilla calabaliken” så rädda ”att de icke allenast låtit
uppsätta palisader af spanska ryttare kring Uhleå stad utan ock planterat
kanoner i alla gator.”
3) Utr. Rådsprot. d. 11 Aug., 13 Sept.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
