Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen. Talmans- och Utskottsval. Försvarsanstalter. Bristen på främmandes hjelp. Frågan om engelsk medling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerhjefro yrkat att vid Rysslands stara vapenlycka
under-handla genom en mediator, hvilken icke kunde medgifva
detta en omåttlig magttillökning, och dertill föreslagit
England, hvars inflytande vid ryska hofvet var stort, under det
Frankrikes syntes tillintetgjordt. Lord Carteret sjelf hade
gifvit en vink, att Englands interesse för jemnvigten hittills
blifvit overksamt, endast emedan Sverige så alldeles kastat
sig i Frankrikes armar. ftVestigia terrent11 hade hattråden
upprepat, pekande på lord Carterets trolöshet år 1720.
Rådet, för riksdagens närhet obenäget till ändring, beslöt enligt
Tessins förslag att genom svenska ministren Wasenberg i
London mottaga Englands vänskapsprof utan att afsvärja
förbindelsen med Frankrike, hvilken aldrig åsyftat Englands
skada och derföre ej kunde vara detsamma obehaglig, om
det verkligen mente Sverige väl. Dessutom vore det för
Sverige lika skadligt, att bortstöta en bepröfvad vän, som
för England, att Frankrike drefves öfver i det# ryska
intresset. Nu sedan ständerna församlats uppbjöd Åkerl\Jelm alla
skäl för att få förbindelsen med England knuten: det vore
ej värdt att tala om denna magts trolöshet vid sista freden;
sannolikt hade den då genom Sveriges nedsättande velat
upprätta jemnvigten i Norden; derför skulle den ock nu
upprätthålla nystadtska freden, sitt eget verk. Englands
medling blefve mägtig i Ryssland. Frankrike menade visst
Sverige väl, men sig sjelf bättre; böjelsen betydde intet i
politiken. Frankrikes fördel vore att se Ryssland sysselsatt.
Hvarföre hade Chetardie så ifrigt hejdat Leweohaupts marche
förlidna året? Hvarföre hade Frankrike användt så partiska
uttryck vid medlingen, att denna blifvit afslagen? Ville det
nu ej förekomma Englands medling? Emellertid skyggade
de fleste rådsherrar för att öfvergifva Frankrike, som
rundligen uppfyllt alla sina förbindelser och öfverallt talat till
Sveriges hästa, och öfverlemna sig åt hannoverska husets
djseretion, hvilket för Brehmens och Verdens behållande
heldst troddes se vår svaghet. Secreta utskottet vägleddes
väl af samma fruktan, att Sverige skulle Vätta sig mellan
tvenne stolar11, då det beslöt att blott antaga Englands bona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
