Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddar Arvid och Gösta begåvo sig till gäststugan för att
värma sig och intaga förfriskningar, medan man ställde i ordning i
dén utlovade kammaren.
Den stora, av en flammande stockeld i spisen upplysta stugan
erbjöd en brokig anblick. Där sutto vid sina ölstånkor eller
värmande sig framför den väldiga brasan en mängd färdemän av
skilda klasser och yrken. En och annan riddare i hjälm och
harnesk, väpnare och svenner, borgare i långrockar med breda
läderbälten om livet, krämare och oxhandlare, men framför allt en
mängd tyska landsknektar, som vid ölkruset skrävlade högljutt
om utförda krigsbragder, samt ett par djäknar, vilka viskande
gjorde spe åt de närvarande. Biddar Arvid såg sig omkring
i stugan i tanke att möjligen känna igen någon bekant, men
då detta ej inträffade, slog han sig ned framför spiseln, tog av
hjälmen, som tryckt en röd rand kring hans svettiga panna,
och begärde öl för sig och sin följeslagare.
Medan fadern mellan varje klunk ur kannan lät tankarna
ila till det kära hemmet långt nere i Småland, som han med
saknad lämnat, mönstrade sonen med nyfikna blickar den
brokiga samling, i vilken han nu blivit försatt, och lyssnade till
samtalet omkring dem, vilket ett ögonblick tystnat, då de
inträdde, men snart återgick till ett högljutt sorl, ur vilket
enstaka ord och meningar döko upp, som skär och holmar ur en
böljande sjö.
Längst nere vid dörren satt ett sällskap om fem a sex
personer, vilkas underliga kläder, sammansatta av plagg från
alla möjliga dräkter, och bleka ansikten med märken efter smink
antydde att de voro vandrande konstmakare. Bland dem
fanns även ett par fruntimmer, och särskilt det ena av dem
ådrog sig Göstas uppmärksamhet. Hon satt på golvet nere
vid dörren och hade dragit knäna upp under hakan samt
insvept huvudet i en schal, äsom lämnade endast en smal
öppning framför ansiktet, i vilken man såg ett par kolsvarta
blixtrande ögon och en ädelt formad näsa. Av tamburinen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
