Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av stulet silver. Och för övrigt föll det sig för honom
motbjudande, att i sitt fädernehem uppträda som en vanlig tjuv. Om
det vore för ordens räkning och på dess befallning — ja det vore
en annan sak. Nej, han ville icke för egen räkning stjäla
riddarens silvermynt.
Sedan Lambert åter stängt den sist anträffade dörren, begav
han sig upp för den smala trappan och stod snart framför en ny
dörr. Men den var. lätt att öppna, ty den hade klinklås och
klinkan satt på den emot Lambert vettande sidan.
Då han öppnat dörren och, lysande för sig med lyktan, trädde
över dess tröskel, hajade han till av lutter förvåning och något
som rätt mycket liknade vanlig spökrädsla. Han befann sig i
ett mycket litet rum, vars väggar och tak voro överdragna av
svart tyg. Och på ena väggen stod ett litet svartklätt altare,
över vilket hängde en målad tavla.
— Vad, utropade Lambert så högt, att han skrämdes vid
ljudet av sin egen röst, skulle således riddar Erik i djupaste
hemlighet vara en rättrogen katolik, fast han inför världen är
lutheran? Detta är ju en bönkammare. Varken altaret eller
bön-pallen saknas, och över det förra hänger en madonnabild. Vem
skulle ha trott något dylikt.
Men vid närmare undersökning fann han, att han åtminstone
i ett hänseende misstagit sig, ty bilden över altaret föreställde
ej Guds moder, utan en vanlig dödlig. Det var nämligen
porträttet av en ung, utomordentligt vacker flicka med långa
guldgula lockar och för övrigt klädd i tidens dräkt för adliga
jungfrur.
Lambert stod länge försänkt i betraktande av denna härliga
bild, ja han glömde inför densamma rent av sin äventyrliga och
osäkra ställning för tillfället blott för att betrakta dessa ädla
och hänförande drag.
—’ Aha, utropade han slutligen för sig själv, här har jag då
upptäckt en annan av riddar Eriks hemligheter, och en som han
kanske, när allt går komkring, håller lika mycket i helgd, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
