Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är hertig Carls armé, som likt dimgestalterna i sagans
nattliga tåg av andevärldens härskaror drager förbi. Och snart
upptäcka vi den bistre hertigen själv i blänkande harnesk, på
vilket dimman avsätter klara tårar, minnande om alla dem, som
det hårda hjärtat bakom stålet skulle bringa att flyta. Vid hans
sida rider riddar Erik Bagge till Mem. Vi skola lyssna till deras
samtal.
— Tänker ers nåd angripa borgen, sporde den senare.
— Nej, svarade hertigen, sådan är icke min avsikt. Det är
icke om Stegeborg och än mindre om Sveriges krona jag ämnar
nappas med min käre brorson, fast mången tror så. — Nej, det
är om lag skall råda i landet och laga beslut aktas. Gång ef ter
annan har jag sänt honom till underskrift de villkor, som rikets
ständer och rådet antagit, men han har icke bevärdigat mig
med svar. Nu vill jag icke låta honom hålla mig för narr längre
och har därför beslutat att klämma ur honom svaret med en
tång. Min här är den ena skänkelen i den tången, flottan, som
jag vid det här laget väntar i skären, är den andra. Nu har jag
ämnat att med hären tyst och oförmärkt besätta höjderna
omkring Stegeborg. När så min väl bevarade och bemannade flotta
sticker fram i Slätbaken, så tror jag, att hans majestät skall
finna sig vid att svara och därtill giva ett sådant svar, med
vilket en ärlig svensk kan känna sig tillfredsställd.
— Men om han anfaller ers nåde, invände riddar Erik.
— Så får hans majestät skylla sig själv för följderna, svarade
hertigen barskt, tilläggande: Har jag blott backarne framför
Stegeborg i min hand, så trotsar jag det utländska packet att
driva mig därifrån.
I detta ögonblick sågs en ryttare rida tillbaka från förtruppen
och, hälsande hertigen med värjan, sporde han:
— Befaller ers nåd att jag med förtruppen rider i förväg och
rekognoscerar höjderna på andra sidan kyrkan? Vi äro nu ganska
nära borgen. — Det var överste Anders Lennartsson, som
framställde denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
