Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom vi veta, gissade tiggaren fullkomligt riktigt.
— Kanske har du rätt, svarade Gösta, men folket här
tror att Lambert blivit mördad i klostret och liket sedan
hit-buret på båren, varvid mördarne, möjligen skrämda av den
annalkande fiskaren, sprungit sin väg och lämnat båren i
sticket.
— Omöjligt! Liket har aldrig burits på båren, vilket tydligt
framgår därav, att damm ligger kvar just på bärytan av
densamma.
Gösta kunde ej annat än medgiva riktigheten av tiggarens
slutsatser.
— Vartill råder du mig då, sporde han.
— Jo, herre, jag råder er till att skyndsamt låta sadla er och
Bryngels hästar samt, om möjligt, skaffa ett par dylika även
åt Velam och mig. En häst löper betydligt fortare än en hårt
lastad båt kan ros, och kanske skulle vi’ sålunda kunna
upphinna tjuvarne, om de, som förefaller troligast, tagit vägen
ned åt Storån i förhoppning att med sitt rov uppnå, om icke
skärgården, alla tjuvars och skälmars förlovade land, så
åtminstone de stora skogarne mellan Mem och Stegeborg.
Under tiden vill jag följa ån österut, tills I upphinnen mig, och
det vore märkvärdigt om jag icke därvid skulle få upp någon
ledtråd.
Gösta insåg att tiggarens plan var god, han beslöt att följa
den, och, överlämnande åt Anna att draga försorg om sin
broders lik, vidtogos genast åtgärder för dess sättande i verket.
Det tog någon tid att anskaffa hästar åt Velam och tiggaren,
men omkring en timme senare redo Gösta Svan, Velam och
Bryngel i frisk trav längs norra stranden av Storån österut,
den senare förande vid sidan en löshäst åt Malkus. Ungefär
halvvägs emellan Söderköping och Mem upphunno de
tiggaren. Redan på långt håll viftade han triumferande åt’ dem
med mössan och ropade:
— Jag har goda underrättelser. Vi äro dem på spåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
