Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad Malkus inhämtat var följande: Ungefär i dagningen,
men före soluppgången hade en man, som händelsevis var ute
så tidigt, sett tvenne ryttare i våldsam galopp rida åt vägen,
som längs södra stranden av Storån leder öster ut. Den ene av
dem, en grov och tung man, såg ut som en präst, den andre var
mager och tunn och hade dragit en hätta över ansiktet, så man
kunde ej urskilja hans drag. De redo som om de stulit
hästarne.
— Jesuiterna, utropade Gösta och Velam på en gång.
— Men detta är icke det enda jag inhämtat, fortsatte
tiggaren. En gumma, som bor i torpet där borta, hade varit uppe
i natt för att se till sin ko. Det hade blivit ganska månljust
fram mot morgonen och hon hade tydligt sett en båt på ån,
som roddes av tvenne karlar. Båten såg ut att vara tungt
lastad och karlarne rodde som för livet. Mitt i båten låg något,
som gumman tog för ,en knippa hö, men som kunde vara säv.
— Båten med apostlarne, utropade åhörarne.
— Ja, alldeles visst, instämde Malkus. Nu gäller det endast
att hinna den, innan de hunnit forsla lasten upp i skogen, ty
jag tror ej att de våga sig förbi Stegeborg.
— Det tror jag icke heller, medgav Gösta, men man skulle
kunna tänka sig att de lägga till vid södra sidan av Slätbaken.
Även där finnas stora skogar.
— Visserligen! Men mellan dessa skogar och skärgården,
dit de säkert trå, ligger en odlad och folkrik bygd. Hålla de
sig däremot vid norra stranden, så kunna de genom ödsliga,
glest befolkade nejder landvägen komma förbi Stegeborg ut
till skärgården. Min tro, förklarade Malkus, är därför den,
att de hålla sig till den norra stranden.
Tiggarens slutledningar hade förut visat sig så tillförlitliga,
att Gösta beslöt att även i detta hänseende följa hans råd. De
valde således den norra stranden av viken Slätbaken,
passerade gården Mem och fördjupade sig i den vid denna tid
skogrika och ödsliga trakt, som öster om denna gård längs Slätba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
