Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En förgörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jaha, dagen efter kunde Vesterlunds gris inte öppna
käften. Det var stört omöjligt. De satte fram för
honom det bästa som fanns i skåpet, men han bara
ruskade på skallen och gnällde och gnisslade sä det
skar en i själen. Och på kvällen blev han så sjuk
så de måste slakta honom. Det var ett elände!
Sent på aftonen, då ljuset från cirkusens fyra
strålande karbidlampor redan blixtrade genom tältets
springor, frågade jag min pojke om han inte ville gå
på cirkus.
Han sade tvärt nej och jag förvånades. När jag
var vid hans ålder var cirkus mitt naturliga element.
— Nå, varför vill du inte gå?
— För dom förtrollar folk!
Och så fick jag reda på ovan relaterade fakta om
Vesterlunds gris. Han kunde visserligen trots sina
utmärkta egenskaper icke räknas till oss människor,
men gummorna i byn hade fått historien om hand
och gjort den till en hemsk sådan. Naturligtvis hörde
tatterskan till cirkussällskapet och av hämnd för att
porslinskommersen gått dåligt och mat och kläder
voro svåra att komma åt i våra kök och kistor hade
hon redan satt i gång ett trolleri, vars följder vi sent
skulle glömma. Alla barn skulle därför hållas ifrån
cirkus, ty för dem var faran störst.
Och nu stodo byns ungar förskräckta runt cirkusen,
som lockade som intet annat. Men när jag övertygat
min pojke om att både hans och alla andra pojkars
moraliska skyldighet var att genast gå in på cirkusen
och njuta och fröjdas, spred sig som en löpeld min
övertygelse att faran var så gott som ingen. Och
cirkus blev fullsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
