Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEO N. TOLSTOJ.
67
yttre, blinda, oemotståndliga makten in och tvingar ödena i
annan riktning, än människorna med sitt förstånd, sitt hjärta
oci sin vilja onska styra dem. »Sorg, strid, lögn och dår-
skap», det ar innehållet i lifvets bok. Men dock kan icke
Tolstoj lemna hoppet att finna en förnuftig menincr i lifvet
Afven , detta verk har han nedlagt sitt sökande härefter i
en af personligheterna, 1 Konstantin Levin. Antingen har
han dock själf stympat denne person, eller har det skett vid
öfvei sättningen. Ty Tolstoj talar annars aldrig om oro och
tvifvel utan att visa, hvari de bestå; men det är fallet här
I Levin möter man äter barnet från »Barndom», Olénin An-
dreas Balkonski och Peter Besukhov. Levin är, i motsats
till ett par af dessa, handlingskraftig och full af verksamhets-
lust; passioneradt kastar han sig på allt hvad han företar
sig, han kan ej tåla ordspråket »utgången står i Guds hand»
och är religiös skeptiker. Med kraft och duglighet sköter
han sitt landtbruk och kommer med sin friska kropp och
sunda sjal såsom en personlig protest mot det fördärfvade
hfvet i Petersburg och Moskva med dess förslappande in-
flytande på seder, karaktär och åskådning. Men äfven hans
lif är konstladt, såsom den honom alltjämt jägtande och allt-
jämt plågande reflexionen visar. Då han vid höskörden till-
bringar en natt i en höstack, omgifven af de på fältet mun-
tert arbetande bönderna, går det upp för honom, att det blott
beror af honom själf att utbyta sitt nuvarande lif, sin ända-
målslösa verksamhet, sin onyttiga lärdom och sina drömmar
om familjelycka och hemlif mot böndernas lif med dess
enkelhet, oskuld, naturlighet och frihet från tvifvel. Han
kommei nu att se sin verksamhet i en annan dager än förut;
hans landtbruk är en ständig strid mellan honom och hans
folk, i hans intresse ligger, att arbetskrafterna tagas i anspråk
så mycket som möjligt, i böndernas att arbetet blir så bekvämt
som möjligt. Man ser, att det är en annan af tidens frågor,
arbetarefrågan, eller frågan om arbetskraftens rätt till ersätt-
ning, som Tolstoj här vändt sin uppmärksamhet till. Förebådas
i Besukhovs förhallande till Karatajev Polstojs senare religiösa
uppfattning, så har Levin här antydt ett par af grundtankarna
1 Tolstojs senare sociala åskådning. För Levin kommer
emellertid en lycklig kärlek, ett lyckligt äktenskap och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
