Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjäderholmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalla, och en djup mosse, från hvilken man icke lyckas
arbeta sig upp. Underliga och fula gestalter gå där
beständigt på hufvudet. Och i den mörka natten ritar
en hvit ängel med eldkol på väggarna de olyckliga, falska,
akundsamma och trätgiriga vandrarnas onda gärningar.
Nej, vi vilja visst icke resa till Tistelöarna och till
Signora Mara, som bor där. Vi resa bellre till
Fjäderholmarna, ty där bor en god vän. Där sitter en gammal,
gammal gubbe vid grottans ingång; ja, så gammal är
han, att när Adam körsta gången somnade under ett träd
i paradiset, stod redan den gamle Nukku Matti vid hans
sida och bredde öfver honom ett täcke ak rosor. Ett
långt hvitt skägg flyter ned från den ärevördige gubbens
haka; kring lifvet bär han en röd sammetsgördel. Hans
långa hvita rock, hans blå strumpor och hans gula skor
äro alla väfda af det mjukaste dun. När han räcker
dig sin band, är den handen så len som finaste bomull,
och när han sakta rör vid dina ögonlock, blifva de strax
så ljufligt tunga. Det finns ingenting så smekande mjukt,
som hans röst, när han vid löfvens sakta sus eller
humlornas surrande sjunger små goda barn till sömns,
och så milda äro hans ögon, att de räddaste små flickor
smyga sig gärna till hans bröst och luta sitt lockiga
hufvud mot hans vänliga famn.
O, dessa vackra ögon, om du visste huru Guds
kärlek och barmhärtighet lysa i dem, så skulle du älska
honom ännu dubbelt mer. Ty när den barmhärtige Gud
såg ned på det första paradiset, sände han en god ängel
att tillsluta människornas ögon i den mörka natten; och
när Gud sedan såg så mycken möda och sorg på jorden,
sände han samma goda ängel att gikva människorna
hvilan och glömskan. Och denna goda ängel var Nukku
Matti, dödens äldre broder; därför lyser där i hans vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
