Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pariserhatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pariserhatten.
Det var en gång en hatt, han var gjord af allrafinaste
silkesfilt och glänste så att man kunde spegla sig
i honom. Han hade hvitt sidenfoder och midt i fodret
en förgylld skylt, som underrättade världen om att han
var från Paris. Men oss emellan sagd t, så var b an icke
mer från Paris än de andra hattarna; skylten allena var
från den stora staden, och det kunde ju vara nog, ty
skylten är ändå hufvud saken här i världen. Kanske var
det därför som man betraktade honom med så stor
beundran, där han stod på hattmakarens hylla och yfdes
bland de andra hattarna, som icke voro från Paris, utan
gjorda hos Fagerström i Helsingfors.
— Kom mig inte för nära! — brukade han säga till
dem. — Jag är från Paris och mina förfäder voro
silkesmaskar hos kejsaren af Kina. Förstår ni det, fnask?
De andra hattarna drogo sig undan så långt de
kunde; de tänkte för sig själfva: han är förnäm, den
där, hans förfäder voro silkesmaskar och våra voro rätt
och slätt stallgumsar. Det är en faslig skillnad, låtom
oss lämna honom i fred.
En dag kom där in till hattmakaren en ung
bonddräng. — Jag skulle ha lust att köpa mig en grann
9. — Topelius, Läsning för barn I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
