Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förord
tin
ONKEL ADAM.
Tillåt mig att sända dessa lekande blad, icke åt
den frejdade skriftställaren, icke åt tänkaren i samhällets
högsta frågor, men åt den klarsynte människokännaren,
den ädle, varmhjärtade barnavännen i Östergötland.
Det har vederfarits eder, bäste Onkel, likasom mången
upphöjd ande, att sedan ni länge betraktat lifvets ström
i den breda fåran, har ni känt ett behof att åter hvila
vid den ogrumlade källan. Ni har lyssnat på dessa ljud
ur naturens innersta, hvilka, omedvetna och oförstådda,
komma till oss i barnets lekar. Ni har igenkänt i dem
det ursprungliga väsendet före söndringen mellan natur
och ande. Ni har gifvit akt på denna andes första kamp
att frigöra sig och behärska naturdrifterna, och ni har
med erfaren hand sökt att leda hans första steg på vägen
till ljus och frihet, sanning och rätt.
Edra unga vänner kunna ej fatta hela styrkan af
den hand, som leder dem; men de känna desto bättre
att handen är varm. Vet ni väl, bäste Onkel, att edra
ord hafva ett långt eko och eder kärlek ett djupt
gensvar? Hundrade mil från den strand där ni bor, och
långt bland Finlands moar, klappas det i många små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
