Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missbildade i plantskolan omkring oss. Men jag har ej
velat sända er dessa blad utan att säga huru jag önskar
de må tagas. Ty de ha icke skrifvits efter en på
förhand uppgjord plan, utan efterhand under loppet af flera
årf och därför röjas i dem så många inkonsekvenser.
Men hufvudriktningen är dock den, att öppna fönstret
och låta den friska luften strömma in genom
barnkammaren.
Jag är alldeles ingen vän af barnteatrar i den
vanliga betydelsen, när till dem fordras en viss apparat och
när de uppträda med anspråk att vara någonting mera
än lek. Jag tror tvärtom, att de verka bestämdt
skadligt, när den lilla skådespelaren, applåderad af en talrik
publik, bekanta och obekanta, får en hög tanke om sin
egen förträfflighet. Däremot har jag tyckt mig finna
ingenting ondt, men åtskilligt godt i sådana nöjen, när
de icke äro eller vilja vara något annat än en lek
liksom andra lekar, med några kulisser af stolar eller af
gråpapper, fond af granar eller tapeter, ridå af ett täcke
eller en gardin, med ett ord, en så enkel tillställning
som möjligt, och med en förtjust publik af föräldrar,
syskon, tjänstefolk eller kamrater. Då har jag tyckt
mig märka, att där i det glada nöjet kan sås ett och
annat groende frö af de stora idéer, på hvilka all
uppfostran hvilar: gudsfruktan, lydnad, sanning, rättvisa,
trohet, barmhärtighet, ödmjukhet, själfförsakelse, kärlek,
mod, stånd aktighet, tacksamhet, fosterlandskärlek, vördnad
emot föräldrar och lärare; — och tillika har jag trott
mig märka, att de motsatta felen på samma sätt
framträda vida åskådligare och mera gripande för
barnasinnet, än i de bästa berättelser. Den, som vet huru
fantasi och verklighet äro hos barnet ett, den inser också
huru mäktiga intrycken blifva, när godt och ondt i denna
2. — Tojpelius, Läsning för barn. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
