- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 2 /
16

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bärplockerskan, monolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mod fattas mig icke och. .. ritsch, hvad var det, som
rasslade där vid den kullfallna aspen?

Ånej, det var bara en tjäderunge, som sprang med
kvicka fötter genom det höga gräset. Hade min käpp
varit en bössa, så skulle jag (siktar)... ja, jag skulle
icke ha skjutit honom. Jag skulle ha sagt till honom:
lef, flyg, var fri och glad, liksom jag; det är bättre så,
än att äta dig till middag med gurkor och lingonsylt och
stoppa min kudde med dina plockade fjädrar.

Men jag glömmer alldeles att plocka. Ett, tu, tre,
fyra, kissen spelte på lyra, och jag har hallon så dyra.
Jag har minsann ingen tid att se åt, om där äro maskar
i bären. Hvilket lif, gode Gud, att vara en hallonmask 1
Födas, växa, lef va och bo i en liten röd stuga, med mjuka,
saftiga, doftande väggar, där man har allt i öfverflöd,
liksom Klas Ugnstake i pannkaksberget, det skulle mången
anse för största lycka. Men jag vet ett som saknas, och
det är friheten I Ifall man ej är en larv och en gång får
vingar när tiden är kommen.

Nej, så sköna och rika buskarl Här är hallonens
fädernesland, här är den sjätte världsdelen: Europa,
Asien, Afrika, Amerika, Polynesien och Hallonien. Plock,
plock, bären trilla i korgen. I björken sitter en kråka
och ser med förundran på mig. Ja, se du, nog tål jag
att ses. Ro, ro till fiskeskär, plocka åt barnen röda
bär... Hvad var det? En ekorre, tror jag. Han flög
med ett hopp uppför granens grenar.

Solen stiger högre, daggen torkar, det börjar bli
varmt i skogen. (Aftager hatten.) Hväd här är ensligt,
vackert och tyst! De, som sitta hela dagen i sin
kammare eller gå på sandade gångar i granna
trädgårdar, de veta aldrig huru godt det känns att stundom gå
ensam i vilda skogen. O, hvad världen är skönl Hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/2/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free