Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näckrosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pålen. — Här bredvid står en björk, som skulle passa
dig mycket bättre. Hugg ned honom i morgon och stick
ned honom i sjön.
— Det kan du kanske ha rätt i — sade fiskaren.
— Jag vill tänka på den saken i morgon.
Så gick kvällen förbi, det blef natt, och näckrosen
slöt åter de hvita bladen omkring sin krona, och björken
stod helt grön af förtjusning och betraktade henne i den
fina vackra skymningen af den första augustinatten. Ingen
af dem anade något ondt, och näckrosen sof som ett
godt barn. En stor gul nattfjäril, som hade hört hvad
klippan, vassen och pålen förehade, surrade bekymrad
kring björken, men björken märkte det icke. Han hade
annat att göra, han tvättade sig i daggen, som regnade i
små klara pärlor öfver honom, och tänkte blott på att
bli riktigt fin och snygg, till dess att näckrosen åter skulle
öppna sina oskyldiga blomsterögon.
Det dröjde ej heller länge, innan en röd strimma
syntes långt i nordost och hela nejden begynte ljusna.
Men den röda strimman blef allt rödare och bjärtare, till
dess att hela den norra och östra himmelen stod i stark
brand och skyarna tycktes spruta eld.
Fiskaren råkade vakna och tittade ut genom fönstret
i kojan. — Ahå — sade han förundrad — i dag få vi en
duktig storm; det är bäst att jag skyndar mig ut att
bärga näten.
Men ännu var det alldeles lugnt, ja så lugnt, att
icke en enda af björkens gröna lockar rördes i den svala
morgonluften. Näckrosen började öppna sin slutna krona
och hälsade, ännu med sömnen i ögonen, god morgon på
björken. Aldrig hade hon sett björken så fin och präktig,
och aldrig hade björken sett henne så innerligt treflig. De
voro så hjärtans glada och lyckliga, och just i detsamma
5. — Topelius, Läsning för barn. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
