Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adalminas pärla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu en g&ng frågade prinsen: — Kvällen är till
ända; väktare, ser du ej någon komma på vägen?
Väktaren sade: — Jag ser ett litet moln af damm
långt borta vid skogsbrynet. Nu kommer det närmare;
jag ser en fattig vallflicka drifva sina getter framför sig
på vägen.
— Låt oss försöka kronan på vallflickan — sade
prinsen. De andra flickorna, som alla ansågo sig vara
mycket bättre, ropade: — Nej, nej! — Men konungen lät
framköra vallflickan, och se, när man försökte kronan på
hennes hufvud, passade den fullkomligt.
1 detsamma gick solen ned, och det blef mörkt, så
att man ej rätt kunde se huru vallflickan såg ut. Men
prins Sigismund tänkte i sitt hjärta: — Se, den gode
Guden vill att jag skall taga den fattiga till min hustru,
och det skall jag göra, ty jag har sett henne förut hos
gumman i skogen och jag vet, att det skiner ett solsken
omkring henne, hvar hon går.
Och allt folket ropade: — Länge lefve prins
Sigismund och prinsessan Adalmina! — Men många tänkte vid
sig själfva: — Det är ju bara en fattig vallflicka!
Då fördes vallflickan med kronan på hufvudet in i
konungens sal, som strålade af tusende vaxljus. Men högre
än alla tusende ljus strålade prinsessan Adalminas
förunderliga skönhet, där hon plötsligen stod midt ibland dem
alla, klädd i sin gyllene skrud. Ty när hon återfick
pärlan, fick hon tillika alla den röda feens gåfvor igen.
Men det bästa var, att hon fick på samma gång behålla
den blå feens gåfva, det goda, ödmjuka hjärtat. Och
efter hon äfven fått sitt goda minne tillbaka, mindes hon
väl, huru stygg hon fordom var i sin själ och huru hon
sedan förvandlades, och huru den fattiga och fula är
mycket lyckligare med sitt samvetes frid, än den rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>