Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 3. När Walter slog trissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men dessa voro nu nära att lida ett stort nederlag.
När Walter kom, blef det strax ett rop, att nu dugde
ingen annan trissa, än Kurre. — Vänta! — ropade Walter,
makade trissan jämnt mellan högra tummen, pekfingret
och långfingret, höjde armen och kastade med hela sin
styrka. Som en pil surrade Kurre långs vägen, de kristna
försökte slå emot, men Kurre hoppade öfver deras käppar,
långt, långt framåt och det var omöjligt att hejda henne.
De kristna blefvo nu i sin tur tillbakadrifna, hedningarna
upphöjde segerrop, och Walter såg sig omkring som
Caesar i slaget vid Pharsalus. Han var icke litet stolt
öfver sin Kurre.
De kristna försökte nu att kasta sin trissa och taga
sina förlorade länder igen. Men det lyckades illa, deras
trissa slogs tillbaka, de drefvos än längre bort, nära en
fjärdedels mil, och voro ej mera långt från den andra
grinden. Hade hedningarna drifvit dem dit, så hade det
varit slut med de kristna.
— Akta, där kommer en vagn! —skrek en af
hedningarna. Men Walter hörde ingenting, såg ingenting och
tänkte ingenting annat, än huru han skulle drifva de
kristna till grinden. Då slungade han trissan med en
förskräcklig fart, hon stötte mot en sten, hoppade högt
upp, föll rakt in i vagnen mellan landshöfdingen och hans
fru, som åkte däri, och mellan dem satt en liten flicka
vid namn Adele och en liten knähund vid namn Moppe,
och Kurre slog Moppe i hufvudet, så att Moppe gäspade
litet, sträckte ut benen och var död på fläcken.
Nu höll vagnen stilla, landshöfdingen tittade ut med
bister uppsyn och ropade: — hvad är det för en lymmel,
som kastar sin trissa in i min vagn?
För att säga rena sanningen, blef Walter så häpen i
första rappet, att han sprang till skogs. Men när han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
