Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 6. Huru Walter gick på jakt och sköt förunderligt miste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var det mycket vackert väder den dagen; solen sken
grann på snön, och träden voro alldeles hvita af
rimfrost. Walter råkade i en frestelse, som han ej kunde
motstå. Tidigt på morgonen begaf han sig ut med en
smörgås i fickan och sprättbågen i handen, för att skida
till skogen. Jag går ut på jakt, tänkte han. Kanske
möter jag en varg, och honom skjuter jag strax. Jag
har ju en knappnål i pilen. Bara en liten stund skall
jag vara borta. Nog hinner jag sedan läsa min läxa.
Nå ja, den gången mötte ej Walter någon varg,
fastän så hände en annan gång, som du skall få höra
i nästa berättelse. Nu såg han snöripornas fjät i snön
mellan björkarna, och längre fram såg han harspår. Det
kan vara likaså godt, att jag skjuter en hare, tänkte
Walter. Den duger åtminstone att äta, och mamma
skall bli något förundrad, när jag kommer hem med
harstek till middagen.
Hvar nu hararna höllo hus, det kan ingen så noga
säga; fastän Walter följde spåret, ville ingen Jösse titta
fram mellan buskarna. Jag får vara nöjd med en
snöripa, tänkte Walter. Den skall smaka rätt bra med sås,
gurkor och lingonsylt.
Märkvärdigt nog såg Walter ej heller någon snöripa,
bara fjäten. — Jag tror jag skjuter en ekorre — sade
han. — Men jag skall bara skjuta honom helt litet i
nosen, så att han faller ner, och sedan stänger jag
honom i buren och låter honom springa på rullen. Jag
tycker hvad Lotta skall skratta åt honom!
Ganska riktigt, där hoppade just en ekorre i den
höga granen. Walter ställde sig under granen och spände
bågen. Men ekorren hoppade från gren till gren och
gömde sig långa stunder emellanåt. Walter gick
omkring trädet, än hitåt, än ditåt, men det ville aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
