- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 4 /
36

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 6. Huru Walter gick på jakt och sköt förunderligt miste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

passa att få ett godt sikte. Med ens tog ekorren ett
långt skutt; vips var han borta i ett annat träd och
försvann.

— Nej, nu är det bäst, att jag skidar hem igen —
tänkte Walter, ty smörgåsen var nu slut. — På vägen
kan jag träffa en skata; henne skjuter jag. Men skall
jag ge henne åt katten, eller skall jag spika upp henne
ofvanför stalldörren? Jag tror jag spikar upp henne.
Det ser så ståtligt ut. Då säger Jonas, hvar gång han
går till stallet: se där är skatan, som Walter har skjutit!

Nå ja, det hade väl kunnat gå för sig, om Walter
träffat på någon skata. Men han råkade ej träffa någon,
och detta förtretade honom. När han kom hem, tänkte
han: — Jag skall skjuta till måls på hönshusfönstret,
så får jag se, huru långt pilen går.

Strax spände han bågen, och paff, där flög pilen.
Men han slog emot väggen och föll ner igen. Det vore
väl märkvärdigt, om jag ej skulle träffa fönstret, tänkte
Walter, och sköt ännu en gång och ännu en gång till.
Slutligen träffade han. Pang, rutan gick sönder, pilen
for in genom fönstret och träffade Kuckeliku, som satt
där i sin oskuld och masade sig i solskenet. —
Kuckeliku! — skrek tuppen. Då blef Walter förskräckt och
paltade af mycket tyst till sin kammare, utan varg, utan
hare, utan snöripa, utan ekorre, utan skata, med
fönsterrutans klingande i öronen och den olycklige Kuckelikus
mord på sitt samvete.

Det dröjde ej heller länge, innan där blef
rannsakning och dom. Läxan — ja, hon var glömd och gick
rakt åt skogen. Lena kom in och beskifvade sig, att
tuppen låg i själatåget. Walter kunde ej neka; han
brukade dessutom aldrig ljuga. Nå, hur tror du det
gick? Att börja med fick Walter smaka pappas goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free