Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 7. Huru den tappre Walter jagade vargar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller såg något mera, han sprang öfver stockar, stenar
och diken, han tappade trumpinnarna, sabeln, bågen,
väderpistolen, och i den förskräckliga brådskan snafvade
han öfver en tufva. Där blef han liggande, och vargen
hoppade på honom .•.
Hu, det var en ryslig historia 1 Nu tror du visst,
att det är slut med Walter och alla hans äfventyr. Det
vore skada. Men blif ej så förskräckt, det var inte så
farligt ändå. Det var en beskedlig varg, den vargen.
Nog hoppade han på Walter, men han ruskade honom
bara i tröjan och nosade honom i ansiktet. Och Walter
skrek, ja han skrek alldeles rosenbefängdt I
Till all lycka hörde Jonas hans nödrop, ty det var
ju helt nära kvarnen. Jonas sprang dit och hjälpte upp
Walter. — Hvad har händt — sade han — efter Walter
skriker så rysligt?
— Vargen! Vargen! — ropade Walter, och det var
det enda han kunde säga.
— Hvilken varg? — sade Jonas. — Inte ser jag till
någon varg.
—Akta dig, han är här, han har bitit ihjäl mig! —
jämrade Walter.
Då började Jonas skratta; ja, han skrattade så, att
skinnbältet kring hans mage hoppade och skakade. —
Jaså — sade han — var det den vargen? Var det den,
som Walter skulle lugga och taga i nacken och kasta
på ryggen, om han än sparkade aldrig så mycket? Se
bara litet närmare på honom. Det ar ju vår gamla vän,
vår egen beskedliga Caro. Jag kan väl tro, att han hittat
ett ben af gumsen vid rian. När Walter trummade, kröp
Caro fram, och när Walter sprang, sprang Caro efter,
som han så ofta gör, när Walter vill rasa och leka. Hut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
