Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 8. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De skulle nog behöfva det. Och dessutom finnas så
många fattiga barn utan kläder och mat.
— Det var bra, att du kom ihåg det, Jonas —
svarade Walter. — Stugan skall jag bygga, och kon
skall jag ej glömma. Alla små fattiga barn skola få
kläder och mat.
— Men Walter har inga pengar ännu — inföll
Jonas.
— Jo — sade Walter — det är så godt som om
jag hade dem redan. Endera dagen går jag till torparen.
Kom med du, Jonas, så bli vi tre. Det är bättre att
vara flera, när det är mörkt i skogen.
— Jag har inte tid — sade Jonas. — Walter kan
nog gå ensam. Lycka till!
— Tack skall du ha — sade Walter.
Nu hände samma kväll, att Walter var ute i hagen,
för att söka sig en god rönnkäpp till metspö, och
snickarens lilla Maja var också där, för att snärja enris till
söndagen, ty det var en lördagskväll. Walter gick och
tänkte på den stora kopparkitteln och sitt nya silfverslott
och torparens nya stuga och kon och alla de fattiga
barnen, som skulle få mat och kläder. — Jag undrar
om ingen drafceld synes i skogen — tänkte han. Ja,
nätt och jämt, bäst han tänkte det, såg han en stor eld
lysa där borta mellan träden. Jag menar, att lilla hjärtat
begynte klappa. — Det är bestämdt en drakeld — tänkte
han. — Jag ser ingen rök, och sådana eldar bruka
aldrig röka.
— Vill du komma med mig till torparen, Maja?
— frågade han. — Jag vet ej visst, om jag hittar dit.
— Saken var den, att Walter hittade ganska bra, men
han var ej säker, därför att han ej tyckte om att gå
ensam i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
