- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 4 /
187

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solkriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu hade Fimbul ofta tråkigt att sitta allena i hålan
och höra isbergen knaka emot hvarandra med åskans
brak; se kunde han intet: han var blind, och där var
mörkt som i säcken. Då hade han en häst, som hette
Bore, hvilket betyder nordanvinden; och jätten var
kolsvart, men hästen var snöhvit och frustade töcken som
moln omkring sig. Fimbul red stundom ut på sin häst
Bore, och när han red fram öfver berg och skogar, såg
han ut som ett stort, svart vintermoln, fullt af snö.

En dag, när jätten Fimbul på detta sätt red ökver
den stora, frusna fjärden af Enare sjö i Lappland, kände
han något, som stack honom i ögonen, fastän han var
blind och ej kunde se. På samma gång kände han
liksom eii varm fläkt flyga emot honom och upptina hans
skägg, hvilket var mycket obehagligt, ty alla jättar äro
måna om skägget: de tycka, att det klär dem så
obe-skrifligt.

Jätten Fimbul sade till hästen Bore: — Hvad är
det, som sticker mig i ögonen, och hvad är det, som
blåser i mitt skägg?

Hästen Bore kunde tala som alla trollhästar och
hade sett mycket på sina resor i världen. Han
svarade: — Det är solens barn, prins Flamming och
prinsessan Dagmar, som rida ut genom världen.

— Det är högst näsvist af ett barnungar — sade
jätten. — Fråga dem, om de ha pass, när dé resa uti
mitt rike.

— Världen är deras rike — svarade hästen — och
dessutom rida de så fort, att jag icke får fatt dem.

— Det är en ganska dålig polis, som låter sådana
lösdrifvare flacka kring världen — menade Fimbul. —
Håll litet, så vill jag taga dem i min stora molnkappa.

Nu hände, att Flamming och Dagmar voro nyfikna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/4/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free