- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 4 /
204

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirza och Mirjam (Saga från Österlandet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ännu gingo de, och Mirza ville åter kasta sig ned
och dö, men då lyssnade Mirjam åt det håll, hvarifrån
vinden kom, och sade: — Jag hör tunga fjät af kameler
i öknen; vi måste ännu lefva för att rädda vår fader.

Det dröjde icke heller långe, innan en stor karavan
närmade sig bakom sandkullarna och fann de två barnen
gående till fots i öknen. Den rike köpmannen, som
anförde karavanen, förbarmade sig öfver de ökvergifna,
upptog dem på sina kameler och frågade dem hvart de
ämnade sig.

— Vi vilja gå till persernas konung — svarade Mirza.

— Då kunnen I följa med mig — sade köpmannen
— ty jag reser också till Persiens hufvudslad Te heran,
och mitt ansikte har funnit nåd för den store khanen,
som köper af mig mitt elfenben och min guldsand.

Detta tyckte Mirza och Mirjam vara en god hjälp
på resan. De tackade således köpmannen och följde
gärna med, allt i hopp att kunna rädda sin fader.

Fyra och tjugu dagar hade förflutit, när de två
barnen på detta sätt uppnådde Persiens hufvudstad, och
dagen därpå blekvo de af köpmannen förda till konungens
gyllne slott.

Konungen satt på sin elfenbenstron med två tama
lejon vid sina fotter och vinkade åt barnen, att de skulle
säga sitt ärende. Mirza och Mirjam blefvo röda som
rosor, icke så mycket för konungen (ty de voro ju själfva
kungabarn), som icke mer för hans lejon; men slutligen
framsteg Mirjam, kastade sig för konungens fötter, kysste
hans tofflor och sade:

— Herre konung, vi hafva hört, alt du vill
öfver-falla vår fader, konungen af Rika Arabien, med krig
och slå honom ibjäl och göra hans barn till slafvar; men
det vore mycket illa gjordt, herre konung. Och därför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/4/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free