Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solstrålen i november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig brytt sig om att arbeta. Därför l&g hon nu
half-död af hunger under ett vissnadt asplöf, men kvicknade
vid af solstrålen och trodde att det var sommar igen.
Och s& begynte hon gnida sitt positiv, så att asplöfvet
hoppade, men i detsamma gned hon armar och ben af
sig, ty hon satt icke mera riktigt ihop, och så var det
slut med den roligheten.
Detta allt såg solstrålen, där han bröt fram ur det
mörka och tunga höstmolnet. Men han sväfvade på
dallrande vingar nedåt i den genomskinliga luften och sökte
någon, som han kunde trösta och glädja på jorden.
Solstrålen kom till en frusen damm och glimmade
i den blanka höstisen. — Finns här någon, som sörjer?
— frågade han. — Nej — svarade skolgossarna, som
gjorde sina allra grannaste skärningar på nyslipade
skridskor och skreko och skrattade, och skolflickorna stodo
vid stranden och försökte, med en fot i sänder, om isen
höll. Det var mycket roligt.
Solstrålen flög vidare och kom till en löflös björk.
— Finns här någon, som sörjer? — Nej — sade björken
— hvarför skulle jag sörja? Jag vet ju, att jag skall
grönska långt härligare igen, när det en gång blir vår.
Åter flög solstrålen och kom till en fattig koja, där
föräldrarna och barnen delade sitt sista bröd med andra,
som voro än fattigare. — Finas här någon, som sörjer?
— Nej — sade det fattiga folket; — hvarför skulle vi sörja?
Vi veta ju, att Gud i sin barmhärtighet drager försorg
om alla sina barn, och så lägga vi på Honom all vår sorg.
Nu flög solstrålen åter och kom till ett skepp, som
kämpade hårdt mot stormen. — Finns här någon, som
sörjer? — Nej — sade en gammal sjöman; — hvarför
skulle vi sörja? Gud är den, som styr skeppet till hamn,
och så arbeta vi oförskräckt i alla faror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
