Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lärd gosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Justina hade sju och sjuttio gånger sett hans
äggsamling, men hon svarade: — Nå, allt hinner han med,
den kära gossen!
— Kom hit, skall Justina få se! — sade Hegesippus,
och så visade han henne en lång papplåda, där små och
stora ägg voro lagda, hvart i sin afdelning, på bomull
med ordentliga påskrifter. Där voro ägg af alla
fågelarter, från den stora örnen ända ned till den lilla
löf-sångaren: blå, grå, hvita, bruna, spräckliga ägg af kråkor,
skator, st arar, trastar, grönsiskor, bofinkar och andra,
och alla voro de utblåsta skal med ett litet hål i
hvar-dera ändan. Det såg ut som ett bisättningshus med små
likkistor för döda fågelungar.
Medan nu Justina förundrade sig, kom Lotta
in-stultande. Lotta var tio år, hon begrep ännu icke den
rara äggsamlingen och frågade, hvarifrån Sippus hade
fått allt det där. Sippus svarade nedlåtande, att somliga
ägg hade han fått och somliga hade han köpt af andra
gossar.
— Men är det inte synd att göra illa åt de små
fåglarnas bon? — frågade Lotta oskyldigt.
Hegesippus snöt sig; han hade mest alltid snufva,
för att han alltid gick i paletå och galoscher, och
dessutom låter det så lärdt att tala i näsan. Vidare brydde
han sig icke om att svara på en så enfaldig fråga. Men
Lotta lät sig inte skrämma.
— Jag kan förstå, att man lär sig något af sådant
— sade hon. — Men alla de där äggen har du ju
af-målade i böcker. Du skulle lära dig känna fåglarnas
bon och ägg i skogen, utan att göra dem illa. Knut
känner alla fåglar af deras kvitter.
— Knut är dum — sade Hegesippus föraktligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
